Retorik: Konsten att övertyga
Analys: Att bryta ner helheten i bitar i syfte att undersöka
En retorisk analys kräver, till skillnad från en sammanfattning, inte bara en omformulering av idéer; istället måste du känna igen retoriska drag som en författare gör i ett försök att övertala sin publik att göra eller tänka något. I 2000-talets överflöd av information kan det ibland vara svårt att urskilja vad som är en retorisk strategi och vad som är enkel manipulation, men en förståelse för retorik och retoriska drag kommer att hjälpa dig att bli bättre på att hantera den information som omger dig dagligen. Med andra ord kan retoriska drag vara en form av manipulation, men om man kan känna igen dessa drag kan man bli en mer kritisk konsument av information i stället för att blint acceptera allt man läser, ser, hör osv.
Målet med en retorisk analys är att förklara vad som händer i texten, varför författaren kan ha valt att använda sig av ett visst drag eller en viss uppsättning retoriska drag, och hur dessa val kan påverka publiken. Den text du analyserar kan vara förklarande, även om det kommer att finnas aspekter av argumentation eftersom du måste förhandla med vad författaren försöker göra och vad du tror att författaren gör. Edward P.J. Corbett konstaterar att retorisk analys ”är mer intresserad av ett litterärt verk för vad det gör än för vad det är” (qtd. i Nordqvist).
En av delarna i att göra en retorisk analys är att titta på en texts retoriska situation. Den retoriska situationen är det sammanhang ur vilket en text skapas.
- Frågorna som du kan använda för att undersöka en texts retoriska situation finns i kapitel 6.2.
En annan del av en retorisk analys är att helt enkelt läsa och sammanfatta texten. Du måste kunna beskriva grunderna i författarens tes och huvudpunkter innan du kan börja analysera den.
- Frågorna som du kan använda för att sammanfatta en text finns i kapitel 5.1
För att göra en retorisk analys ska du koppla den retoriska situationen till texten. Du går bortom att sammanfatta och tittar istället på hur författaren formar sin text utifrån sitt sammanhang. När du utvecklar dina läs- och analysförmågor ska du tillåta dig själv att tänka på vad du läser, att ifrågasätta texten och dina reaktioner på den medan du läser. Använd följande frågor för att hjälpa dig att plocka isär texten – sönderdela den för att se hur den fungerar:
- Lyckas författaren stödja tesen eller påståendet på ett framgångsrikt sätt? Hålls poängen konsekvent genom hela texten, eller går den vilse vid något tillfälle?
- Är de bevis som författaren använde effektiva för den avsedda målgruppen? Hur skulle den tänkta publiken kunna reagera på de typer av bevis som författaren använt för att stödja tesen/påståendet?
- Vilka retoriska drag ser du att författaren gör för att hjälpa till att uppnå sitt syfte? Finns det ordval eller innehållsval som enligt dig verkar ha ett tydligt samband med författarens agenda för texten?
- Beskriv tonen i stycket. Är den vänlig? Auktoritativ? Är den föreläsande? Är den bitande eller sarkastisk? Använder författaren ett enkelt språk eller är det fullt av jargong? Känns språket positivt eller negativt? Peka på aspekter av texten som skapar tonen; ägna lite tid åt att undersöka dessa och fundera över hur och varför de fungerar. (Lär dig mer om ton i avsnitt 4.5 ”Ton, röst och synvinkel”.)
- Är författaren objektiv, eller försöker han eller hon övertyga dig om att ha en viss åsikt? Varför försöker författaren övertyga dig att anta den här åsikten? Om författaren är partisk, påverkar detta ditt sätt att läsa och förstå texten?
- Känner du att författaren vet vem du är? Verkar texten vara riktad till läsare som du eller till en annan publik? Vilka antaganden gör författaren om sin publik? Skulle de flesta människor tycka att dessa är rimliga, acceptabla eller korrekta?
- Är textens flöde begripligt? Är resonemanget logiskt? Finns det några luckor? Finns det några ställen där du känner att resonemanget är bristfälligt på något sätt?
- Försöker författaren vädja till dina känslor? Använder författaren några kontroversiella ord i rubriken eller artikeln? Påverkar dessa din läsning eller ditt intresse?
- Tror du på författaren? Accepterar du deras tankar och idéer? Varför eller varför inte?
Det är också en bra idé att gå tillbaka till avsnitt 2.3 ”Hur man läser retoriskt”. Detta kapitel kommer att komplettera de retoriska frågorna ovan och hjälpa dig att tydligt fastställa textens retoriska situation.
När du har gjort denna grundläggande, retoriska, kritiska läsning av din text är du redo att fundera över hur den retoriska situationen (avsnitt 6.2) – den kontext ur vilken texten uppstår – påverkar vissa retoriska vädjanden (avsnitt 6.4) som förekommer i den.