Elton John avslöjar sina märkligaste och sötaste minnen av prinsessan Diana och kungafamiljen

Sir Elton John sjunger ”Candle in the Wind” vid Dianas begravning, Prinsessan av Wales vid Westminster Abbey 1997 – Anwar Hussein-Getty Images

Sir Elton John sjunger ”Candle in the Wind” vid begravningen av Diana, prinsessan av Wales vid Westminster Abbey 1997 Anwar Hussein-Getty Images

Av Andrew R. Chow

16 oktober 2019 5:12 PM EDT

Om låtar som ”Princess”, ”The King Must Die” och ”Snow Queen” är någon indikation har Elton John en djup fascination för kungligheter. I Me, hans nyligen publicerade självbiografi, visar John att hans intresse sträcker sig bortom det imaginära: han hade många märkliga och fascinerande interaktioner med medlemmar av den kungliga familjen genom åren, från drottning Elizabeth, drottningmodern, till prinsessan Diana. Hans skrivande andas mänsklighet in i en familj som nästan alltid är höljd i rigida formaliteter.

Johns relation med kungafamiljen började på 70-talet, när han bjöds på middag på Kensington Palace av prinsessan Margaret, som var en stor beundrare av musik och musiker. Men middagen förvandlades snabbt till en scen av äktenskapliga stridigheter mellan prinsessan Margaret och Lord Snowdon, som skulle skilja sig 1978. ”Han stormade in halvvägs in i måltiden och knorrade bokstavligen ’Var är min jävla middag?’ åt henne”, skriver John. ”De hade ett enormt gräl och hon flydde rummet i tårar.”

Johns växande ställning i den brittiska kulturen – i kombination med det faktum att han bodde nära Windsor Castle – gjorde att hans kungliga interaktioner blev alltmer frekventa. I slutet av 70-talet gjorde prins Philip sig lustig över den knallgula Aston Martin som John ofta körde runt i grannskapet: ”Det får dig att se ut som en jävla idiot. Gör dig av med den.” Drottningmodern kom över på en måltid, varefter de dansade till hennes favoritskiva, en gammal irländsk dryckessång som heter ”Slattery’s Mounted Fut.”

John hade ett ännu mer minnesvärt möte med drottningmoderns dotter, drottning Elizabeth II, om vilken John säger: ”Privat kan hon vara jättekul”. Vid prins Andrews 21:a födelsedagsfest på Windsor Castle såg John hur hon tillrättavisade viscount Linley i en familjeangelägenhet: ”Drottningen gav honom en lätt örfil i ansiktet och sa ’argumentera inte’ – SLAP – ’med’ – SLAP – ’mig’ – SLAP – ’jag’ – SLAP – ’jag’ – SLAP – ’är’ – SLAP – ’Drottningen!'”. John skriver att när drottningen såg att han tittade på honom blinkade hon åt honom innan hon gick vidare.

Men den mest betydelsefulla kungliga relationen John hade var med prinsessan Diana. Paret träffades på samma fest och John kände genast ett släktskap. ”Hon var välsignad med en otrolig social lätthet, en förmåga att prata med vem som helst, att få sig själv att verka vanlig”, skriver han. Han lade dock märke till att hon, trots sitt förakt för kungliga formaliteter, upprätthöll ett distanserat och frostigt förhållande till sin make, prins Charles.

När paret tillbringade mer tid tillsammans fick John många gånger bevittna vad han kallade för ”Diana-effekten” på män. Vid en middagsbjudning observerade han hur Richard Gere och Sylvester Stallone båda blev förtjusta i henne och sedan nästan slogs med varandra innan de blev avspända, där Gere segrade och Stallone stormade iväg. ”Jag skulle aldrig ha kommit om jag hade vetat att Prince f-ckin’ Charming skulle vara här”, minns John att Stallone grymt. ”Om jag hade velat ha henne hade jag tagit henne!”

”Hon kunde få Hollywoods superstjärnor på gränsen till ett slagsmål på grund av hennes uppmärksamhet på en middagsbjudning, som ett par kärlekstörstande tonårsidioter”, skriver John.

Paret blev ovänner efter att Diana hoppade av att skriva förordet till en fotobok om rockfotografering, där intäkterna gick till AIDS-stiftelsen. ”Jag tror att Buckingham Palace inte gillade tanken på att en medlem av den kungliga familjen skulle ha något att göra med en bok som innehöll bilder på nakna killar med handdukar draperade runt dem”, skriver John. De försonades vid Gianni Versaces begravning – men det skulle bli sista gången de sågs, eftersom Diana dog i en bilolycka några veckor senare.

På Dianas begravning sjöng John en ny version av ”Candle in the Wind” med omarbetad text av hans skrivpartner Bernie Taupin. (”Du ropade till vårt land, och du viskade till dem som lider”, löd texten.) När han spelade in den blev låten en internationell bästsäljare och stannade på första plats på Billboard Hot 100 i 14 veckor.

Men John var inte nöjd med låtens framgång. ”Varför skulle någon vilja lyssna på den?” skriver han. ”Den verkade ohälsosam för mig: morbid och onaturlig. Jag trodde verkligen inte att det var vad Diana skulle ha velat.”

Johns förhållande till familjen fortsätter fram till idag. I april försvarade han prins Harry och Meghan Markle efter att de offentligt kritiserats för att ha använt ett privatplan. ”Jag känner en djup känsla av skyldighet att skydda Harry och hans familj från det onödiga pressintrång som bidrog till Dianas för tidiga död”, skrev han på Twitter.

Kontakta oss på [email protected].

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.