Ditt expansiva genom
Den kompletta uppsättningen av ditt DNA kallas ditt genom. Den innehåller 3 miljarder baser, 20 000 gener och 23 kromosompar!
Du ärver hälften av ditt DNA från din far och hälften från din mor. Detta DNA kommer från spermier respektive ägg.
Generna utgör faktiskt en mycket liten del av ditt genom – endast 1 procent. De övriga 99 procenten hjälper till att reglera saker som när, hur och i vilken mängd proteiner produceras.
Vetenskapsmännen lär sig fortfarande mer och mer om detta ”icke-kodande” DNA.
DNA-skador och mutationer
DNA-koden är känslig för skador. Faktum är att man uppskattar att tiotusentals DNA-skador inträffar varje dag i var och en av våra celler. Skador kan uppstå på grund av saker som fel i DNA-replikationen, fria radikaler och exponering för UV-strålning.
Men var aldrig rädd! Dina celler har specialiserade proteiner som kan upptäcka och reparera många fall av DNA-skador. Faktum är att det finns minst fem större DNA-reparationsvägar.
Mutationer är förändringar i DNA-sekvensen. De kan ibland vara dåliga. Detta beror på att en förändring i DNA-koden kan ha en effekt nedströms på hur ett protein tillverkas.
Om proteinet inte fungerar som det ska kan sjukdom uppstå. Några exempel på sjukdomar som uppstår på grund av mutationer i en enskild gen är cystisk fibros och sicklecellanemi.
Mutationer kan också leda till utveckling av cancer. Om till exempel gener som kodar för proteiner som är involverade i celltillväxt muteras kan cellerna växa och dela sig okontrollerat. Vissa cancerframkallande mutationer kan ärvas medan andra kan förvärvas genom exponering för cancerframkallande ämnen som UV-strålning, kemikalier eller cigarettrök.
Men alla mutationer är inte dåliga. Vi förvärvar dem hela tiden. Vissa är ofarliga medan andra bidrar till vår mångfald som art.
Förändringar som förekommer hos mer än 1 procent av befolkningen kallas polymorfismer. Exempel på vissa polymorfismer är hår- och ögonfärg.
DNA och åldrande
Det antas att oreparerade DNA-skador kan ackumuleras när vi åldras och bidra till att driva på åldrandeprocessen. Vilka faktorer kan påverka detta?
En sak som kan spela en stor roll för DNA-skador i samband med åldrande är skador på grund av fria radikaler. Denna enda skademekanism är dock kanske inte tillräcklig för att förklara åldrandeprocessen. Flera faktorer kan också vara inblandade.
En teori om varför DNA-skador ackumuleras när vi åldras bygger på evolutionen. Man tror att DNA-skador repareras mer troget när vi är i reproduktiv ålder och får barn. När vi har passerat våra bästa reproduktionsår minskar reparationsprocessen naturligt.
En annan del av DNA som kan vara inblandad i åldrandet är telomererna. Telomerer är sträckor av repetitiva DNA-sekvenser som finns i ändarna av dina kromosomer. De hjälper till att skydda DNA från skador, men de förkortas också med varje omgång av DNA-replikation.
Telomerförkortning har förknippats med åldrandeprocessen. Man har också funnit att vissa livsstilsfaktorer som fetma, exponering för cigarettrök och psykologisk stress kan bidra till telomerförkortning.
Kanske kan hälsosamma livsstilsval som att hålla en hälsosam vikt, hantera stress och inte röka bromsa telomerförkortningen? Denna fråga fortsätter att vara av stort intresse för forskarna.