Metall är ett släkte som beskriver ett antal olika material som vanligtvis är glänsande, elektriskt och termiskt ledande och framför allt hårda. Metaller är extremt varierande. Faktum är att mer än 75 procent av de 118 grundämnena i det periodiska systemet består av metaller. Så naturligtvis är frågan som ställer sig för många: ”Vilka är de hårdaste metallerna i världen?” I den här artikeln tittar vi på de många olika typerna av metaller, oavsett om de är grundämnen, föreningar eller legeringar, för att ta reda på vilka de starkaste och hårdaste metallerna är. Vår lista styrs av Brinellskalan som mäter materialens intryckshårdhet. Det är viktigt att notera att det sällan finns ett enhetligt värde för en metall eftersom de tenderar att variera, beroende på vilka legeringar och föreningar de består av.
Vungsten (1960-2450 MPa)
Vungsten är en av de hårdaste metallerna du kan hitta i naturen. Det sällsynta kemiska grundämnet, även känt som Wolfram, uppvisar en hög densitet (19,25 g/cm3) samt en hög smältpunkt (3422 °C/ 6192 °F). I sin sällsynta form är volfram svårt att arbeta med på grund av sin sprödhet som kan ändras när det blir rent. Volfram används ofta för att skapa hårda legeringar, såsom snabbstål för att öka skyddet mot nötning samt förbättra den elektriska ledningsförmågan.
Iridium (1670 MPa)
Likt volfram är iridium ett kemiskt grundämne som uppvisar tecken på hög densitet och tolerans för höga temperaturer. Iridium tillhör metallerna i platinagruppen och liknar platina i sitt utseende. Iridium är dock svårt att arbeta med. Eftersom det är mycket hårt är iridium också ganska skört, vilket bara förvärras av dess mycket höga smältpunkt på över 2 000 °C. Iridium räknas till ett av de mest sällsynta elementen på jordens yta samt ett av de mest korrosionsbeständiga elementen.
Stål
Stål är en legerad metall som består av järn och andra element, till exempel kol. Det är det mest använda materialet inom konstruktion, maskinteknik och andra industrier. På grund av de många variationer och kvalitetsnivåer som stål kan anta finns det inget enhetligt hårdhetsvärde. Det finns många olika tekniker för härdning av stål för att förbättra stålets slitageskydd, värmetolerans och skydd mot nötning. Borocoat optimerar till exempel stålets hårdhet utan att göra det sprött. Läs mer om boronisering och Borocoat.
Osmium (3920-4000 MPa)
Osmium tillhör metallerna i platinagruppen och uppvisar en hög densitet. Det är faktiskt det tätaste, naturligt förekommande grundämnet på jorden med 22,59 g/cm3. Detta är också anledningen till att Osmium inte smälter förrän vid 3033 °C, en temperatur som gör det svårt att arbeta med metallen. När den legeras med andra metaller ur platinagruppen (t.ex. iridium, platina och palladium) kan den användas inom många olika områden där hårdhet och hållbarhet behövs.
Krom (687-6500 MPa)
Krom är ett grundämne som ofta förekommer i legeringar, t.ex. rostfritt stål. På Mohsskalan, som mäter reptålighet, återfinns det bland de bästa. Krom värderas för sin höga korrosionsbeständighet samt för sin hårdhet. Eftersom det är lättare att hantera samt rikligare än platinagruppsmetaller är krom ett populärt grundämne som används i legeringar.
Titan (716 till 2770 MPa)
Titan är känt för sin styrka. Även om den inte riktigt kan jämföras med någon annan metall på den här listan när det gäller Brinellhårdhet har titan ett imponerande förhållande mellan styrka och vikt. Även i sin rena form är titan hårdare än många stålformer. Som en eldfast metall är den mycket motståndskraftig mot värme och nötning, vilket är anledningen till att titan är en populär legeringsmetall. Det kan till exempel legeras med järn och kol.