Cosplay-dräkter varierar mycket och kan sträcka sig från enkla temakläder till mycket detaljerade kostymer. De anses i allmänhet skilja sig från Halloween- och Mardi Gras-dräkter, eftersom avsikten är att efterlikna en specifik karaktär, snarare än att återspegla kulturen och symboliken för en helgdag. När de är utklädda försöker vissa cosplayers ofta att anta de karaktärers som de porträtterar, deras sätt och kroppsspråk (med ”out of character”-avbrott). De karaktärer som väljs ut för cosplay kan komma från vilken film, TV-serie, bok, serietidning, videospel, musikband, anime eller manga som helst. En del cosplayare väljer till och med att cosplaya en originell karaktär av egen design eller en blandning av olika genrer (t.ex. en steampunkversion av en karaktär), och det är en del av cosplayets ethos att vem som helst kan vara vad som helst, som i fallet med genusbändning, crossplay eller drag, en cosplayer som spelar en karaktär av en annan etnisk tillhörighet, eller en hijabi som porträtterar Captain America.
CostumesEdit
Cosplayers skaffar sina kläder på många olika sätt. Tillverkare producerar och säljer förpackade outfits för användning i cosplay, med varierande kvalitet. Dessa kostymer säljs ofta på nätet, men kan också köpas från återförsäljare på kongresser. Japanska tillverkare av cosplay-dräkter rapporterade en vinst på 35 miljarder yen 2008. Ett antal personer arbetar också på uppdrag och skapar skräddarsydda kostymer, rekvisita eller peruker som är utformade och anpassade efter individen. Andra cosplayare, som föredrar att skapa sina egna dräkter, tillhandahåller fortfarande en marknad för enskilda element och olika råmaterial, t.ex. ostylerade peruker, hårfärgningsmedel, tyg och sytrådar, flytande latex, kroppsfärg, maskeradsmycken och rekvisitavapen.
Cosplay representerar en handling av förkroppsligande. Cosplay har varit nära kopplat till presentationen av sig själv, men cosplayers förmåga att uppträda är begränsad av deras fysiska egenskaper. Ett cosplays noggrannhet bedöms utifrån förmågan att korrekt representera en karaktär genom kroppen, och enskilda cosplayers ställs ofta inför sina egna ”kroppsliga gränser”, t.ex. attraktionsnivå, kroppsstorlek och funktionshinder, som ofta begränsar och inskränker hur exakt cosplayet uppfattas vara. Äkthet mäts genom cosplayers individuella förmåga att översätta manifestationen på skärmen till själva cosplayet. Vissa har hävdat att cosplay aldrig kan vara en sann representation av karaktären, utan att den bara kan avläsas genom kroppen, och att det sanna förkroppsligandet av en karaktär bedöms utifrån närheten till den ursprungliga karaktärsformen. Cosplaying kan också hjälpa vissa av dem som har problem med sin självkänsla.
Många cosplayers skapar sina egna outfits och refererar till bilder av karaktärerna i processen. Vid skapandet av utklädnaderna läggs mycket tid på detaljer och kvaliteter, varför en cosplayers skicklighet kan mätas utifrån hur svåra detaljerna i utklädnaden är och hur väl de har replikerats. På grund av svårigheten att replikera vissa detaljer och material utbildar sig cosplayers ofta i hantverksspecialiteter som textil, skulptur, ansiktsfärg, glasfiber, modedesign, träbearbetning och andra användningsområden för att försöka återge kostymens utseende och textur på ett korrekt sätt. Cosplayers bär ofta peruker tillsammans med sin kostym för att ytterligare förbättra likheten med karaktären. Detta är särskilt nödvändigt för anime- och manga- eller videospelskaraktärer som ofta har onaturligt färgat och unikt stylat hår. Enklare kläder kan kompenseras för sin brist på komplexitet genom att uppmärksamma materialval och övergripande hög kvalitet.
För att se mer ut som de karaktärer de porträtterar kan cosplayers också ägna sig åt olika former av kroppsmodifiering. Cosplayers kan välja att ändra sin hudfärg med hjälp av smink för att mer simulera rasen hos den karaktär de antar. Kontaktlinser som matchar färgen på karaktärens ögon är en vanlig form av detta, särskilt när det gäller karaktärer med särskilt unika ögon som en del av deras varumärkesutseende. Kontaktlinser som får pupillen att se förstorad ut för att visuellt efterlikna de stora ögonen hos anime- och mangakaraktärer används också. En annan form av kroppsmodifiering som cosplayers ägnar sig åt är att kopiera tatueringar eller särskilda markeringar som deras karaktär kan ha. Tillfälliga tatueringar, permanenta marker, kroppsfärg och i sällsynta fall permanenta tatueringar är alla metoder som används av cosplayers för att uppnå det önskade utseendet. Permanent och tillfällig hårfärgning, spray-in hårfärgning och specialiserade extrema stylingprodukter används alla av vissa cosplayers vars naturliga hår kan uppnå den önskade frisyren. Det är också vanligt att de rakar av sig ögonbrynen för att få ett mer korrekt utseende.
Vissa anime- och videospelskaraktärer har vapen eller andra tillbehör som är svåra att kopiera, och kongresser har strikta regler för dessa vapen, men de flesta cosplayers ägnar sig åt någon kombination av metoder för att få tag på alla föremål som behövs för deras kostymer; de kan till exempel beställa ett rekvisitavapen, sy sina egna kläder, köpa karaktärssmycken från en tillverkare av cosplay-tillbehör, eller köpa ett par standardskor, och modifiera dem för att matcha det önskade utseendet.
PresentationEdit
Cosplay kan presenteras på flera olika sätt och platser. En delmängd av cosplay-kulturen är inriktad på sex appeal, där cosplayers specifikt väljer karaktärer som är kända för sin attraktivitet eller avslöjande kostymer. Att bära en avslöjande kostym kan dock vara en känslig fråga när man uppträder offentligt. Det var så vanligt att människor visade sig nakna på amerikanska science fiction-fandomkonvent under 1970-talet att man införde en regel om att ”ingen kostym är ingen kostym”. Vissa kongresser i USA, som Phoenix Comicon och Penny Arcade Expo, har också utfärdat regler enligt vilka de förbehåller sig rätten att be deltagarna att gå därifrån eller byta kostym om det anses vara olämpligt för en familjevänlig miljö eller något liknande.
KonventionerEdit
Den populäraste formen av att presentera ett cosplay offentligt är att bära det på en fankonvention. Flera konventioner som ägnas åt anime och manga, serier, tv-serier, videospel, science fiction och fantasy kan hittas över hela världen. Cosplay-centrerade konventioner inkluderar Cosplay Mania i Filippinerna och EOY Cosplay Festival i Singapore.
Den enskilt största händelsen med cosplay är den halvårsvisa doujinshi-marknaden, Comic Market (Comiket), som hålls i Japan under sommaren och vintern. Comiket lockar hundratusentals manga- och animefans, där tusentals cosplayers samlas på utställningscentrets tak. I Nordamerika är de mest välbesökta fankonventionerna med cosplayers San Diego Comic-Con och New York Comic-Con som hålls i USA, och de anime-specifika Anime North i Toronto, Otakon i Baltimore MD och Anime Expo i Los Angeles. Europas största evenemang är Japan Expo i Paris, medan London MCM Expo och London Super Comic Convention är de mest kända i Storbritannien. Supanova Pop Culture Expo är Australiens största evenemang.
Star Trek-konventioner har haft cosplay i många decennier. Bland annat Destination Star Trek, ett konvent i Storbritannien, och Star Trek Las Vegas, ett konvent i USA.
I olika seriemässor inrättas ”tematiska områden” där cosplayers kan ta bilder i en miljö som följer den miljö som tillhör den spel- eller animationsprodukt som bilderna är tagna från. Ibland är cosplayers en del av området och spelar rollen som personal med uppgift att underhålla de andra besökarna. Några exempel är de tematiska områden som ägnas åt Star Wars eller Fallout. Områdena inrättas av icke vinstdrivande sammanslutningar av fans, men på vissa större mässor är det möjligt att besöka områden som inrättats direkt av utvecklarna av videospelen eller producenterna av animefilmerna.
PhotographyEdit
Cosplayers framträdande vid offentliga evenemang gör dem till en populär attraktion för fotografer. När detta blev uppenbart i slutet av 1980-talet utvecklades en ny variant av cosplay där cosplayers deltog i evenemang främst i syfte att modellera sina karaktärer för stillbildsfotografering snarare än att delta i kontinuerligt rollspel. Etikettregler utvecklades för att minimera besvärliga situationer med gränsdragningar. Cosplayers poserar för fotografer och fotograferna pressar dem inte för att få personlig kontaktinformation eller privata sessioner, följer dem ut ur området eller tar bilder utan tillstånd. Reglerna gör att samarbetsförhållandet mellan fotografer och cosplayers kan fortsätta med minsta möjliga olägenhet för varandra.
En del cosplayers väljer att låta en professionell fotograf ta högkvalitativa bilder av dem i sina kostymer när de poserar som karaktären. Cosplayers och fotografer ställer ofta ut sina verk på nätet och säljer ibland sina bilder.
TävlingarEdit
I takt med att cosplayets popularitet har ökat har många kongresser kommit att innehålla en tävling kring cosplay som kan vara konventets huvudnummer. Tävlingsdeltagarna presenterar sitt cosplay, och ofta måste cosplayet vara egentillverkat för att kunna bedömas för ett pris. Tävlingsdeltagarna kan välja att framföra en sketch, som kan bestå av ett kort manuskript eller en dans med valfritt medföljande ljud, video eller bilder som visas på en skärm. Andra tävlande kan helt enkelt välja att posera som sina karaktärer. Ofta intervjuas de tävlande kort på scenen av en ceremonimästare. Publiken har möjlighet att fotografera cosplayers. Cosplayers kan tävla ensamma eller i grupp. Priser delas ut, och dessa priser kan variera mycket. I allmänhet delas ett pris för bästa cosplayer, ett pris för bästa grupp och andrapriser ut. Priser kan också gå till bästa sketch och ett antal underkategorier av cosplaykunskaper, till exempel mästerlig skräddare, mästerlig vapentillverkare, mästerlig vapentillverkare och så vidare.
Den mest välkända cosplaytävlingen är World Cosplay Summit, där cosplayare från 40 länder väljs ut för att tävla i slutomgången i Nagoya, Japan. Några andra internationella evenemang är European Cosplay Gathering (finalen äger rum på Japan Expo i Paris, Frankrike), EuroCosplay (finalen äger rum på London MCM Comic Con) och Nordic Cosplay Championship (finalen äger rum på NärCon i Linköping, Sverige).
Vanliga bedömningskriterier för cosplayEdit
Denna tabell innehåller en lista över de vanligaste bedömningskriterierna för cosplaytävlingar, sett från World Cosplay Summit, Cyprus Comic Con och ReplayFX.
| Kriterier | Beskrivning | Exempel | |
|---|---|---|---|
| Noggrannhet | Likhet med originalkaraktären när det gäller utseende. |
|
|
| Hantverk | Hantverksskicklighet | Kvalitén och detaljerna i kostym och rekvisita. |
|
| Presentation | Likhet när det gäller karaktärsskildring och framförande. |
. |
|
| Publikens inverkan | Närvaro på scenen och kontakt med publiken. |
|
KönsfrågorRedaktör
Att gestalta en karaktär av motsatt kön kallas för crossplay. Att crossplay och crossdress är praktiskt genomförbart beror delvis på att det i manga finns gott om manliga karaktärer med känsliga och något androgyna drag. Sådana karaktärer, som kallas bishōnen (lit. ”vacker pojke”), är den asiatiska motsvarigheten till den arketyp av elfenpojke som i västerländsk tradition representeras av figurer som Peter Pan och Ariel.
Manliga till kvinnliga cosplayers kan uppleva problem när de försöker porträttera en kvinnlig karaktär eftersom det är svårt att bibehålla den sexualiserade kvinnligheten hos en karaktär. Manliga cosplayers kan också utsättas för diskriminering, bland annat homofobiska kommentarer och att bli berörd utan tillåtelse. Detta drabbar män kanske till och med oftare än det drabbar kvinnor, trots att olämplig beröring redan är ett problem för kvinnor som cosplayar, liksom ”slut-shaming”.
Animegao kigurumi-spelare, en nischgrupp inom cosplay, är ofta manliga cosplayare som använder zentai och stiliserade masker för att föreställa kvinnliga anime-karaktärer. Dessa cosplayers döljer helt och hållet sina verkliga drag så att deras karaktärers ursprungliga utseende kan återges så bokstavligt som möjligt, och för att visa alla abstraktioner och stiliseringar såsom överdimensionerade ögon och små munnar som ofta ses i japansk tecknad filmkonst. Detta innebär inte att endast män utför animegao eller att masker endast är kvinnliga.
TrakasserifrågorRedigera
”Cosplay Is Not Consent”, en rörelse som startades 2013 av Rochelle Keyhan, Erin Filson och Anna Kegler, tog upp frågan om sexuella trakasserier i cosplayvärlden som deltar i konvent. Trakasserier av Cosplayers inkluderar fotografering utan tillstånd, verbala övergrepp, beröring och tafsande. Trakasserierna är inte begränsade till kvinnor i provocerande kläder, eftersom manliga cosplayers berättade att de blev mobbade för att de inte passade in i vissa kostymer och karaktärer.
Från och med 2014 placerade New York Comic Con stora skyltar vid ingången med texten ”Cosplay is Not Consent” (Cosplay är inte samtycke). Deltagarna påmindes om att be om lov för foton och respektera personens rätt att säga nej. Rörelsen mot sexuella trakasserier mot cosplayers har fortsatt att öka i styrka och medvetenhet sedan den offentliggjordes. Traditionella mainstream-nyhetsmedier som Mercury News och Los Angeles Times har rapporterat om ämnet, vilket har gjort att medvetenheten om sexuella trakasserier har nått ut till personer utanför cosplaygemenskapen.
Etniska frågorRedigera
I takt med att cosplay har kommit in i mer mainstream-medier, blir etnicitet en kontroversiell punkt. Cosplayers med en annan hudfärg än karaktären förlöjligas ofta för att de inte är ”korrekta” eller ”trogna”. Många cosplayers känner att vem som helst kan cosplaya vilken karaktär som helst, men det blir komplicerat när cosplayers inte respekterar karaktärens etnicitet. Frågor som blackface, brownface och yellowface är fortfarande kontroversiella eftersom en stor del av cosplay-communityt ser dessa som separata problem, eller helt enkelt som en acceptabel del av cosplay. Etnicitet är fortfarande ett polariserande ämne idag, eftersom diskussionen fortsätter både personligen och på nätet.
Cosplay-modellerRedigera
Cosplay har påverkat reklambranschen, där cosplayers ofta används för evenemangsarbete som tidigare tilldelades byråmodeller. Vissa cosplayers har således förvandlat sin hobby till lönsamma, professionella karriärer. Japans underhållningsindustri har varit hemvist för professionella cosplayers sedan framväxten av Comiket och Tokyo Game Show. Fenomenet är tydligast i Japan men förekommer i viss mån även i andra länder. Professionella cosplayers som tjänar på sin konst kan få problem i samband med upphovsrättsintrång.
En cosplaymodell, även känd som en cosplayidol, cosplayar kostymer för anime- och manga- eller videospelsföretag. Bra cosplayers betraktas som fiktiva karaktärer i verkligheten, på samma sätt som filmskådespelare i allmänhetens medvetande identifieras med specifika roller. Cosplayers har stått modell för tryckta tidskrifter som Cosmode och en framgångsrik cosplaymodell kan bli varumärkesambassadör för företag som Cospa. Vissa cosplaymodeller kan få ett betydande erkännande. Yaya Han, till exempel, beskrevs som en person som har framträtt ”som en välkänd figur både inom och utanför cosplay-kretsarna”.