Chronic Pelvic Pain Syndrome – Male

Denna artikel är för närvarande under granskning och är kanske inte uppdaterad. Kom tillbaka snart för att se det färdiga arbetet! (7/12/2020)

Original Editor – Laura Ritchie, postar på uppdrag av Henry Chan, MPT Class of 2017 vid Western University, projekt för PT9584.

Top Contributors – Laura Ritchie, Kim Jackson, Vidya Acharya, Evan Thomas och Nicole Hills

Definition/Beskrivning

Mäns kroniska bäckensmärtessyndrom (CPPS), vanligen känt som kronisk prostatit (CP), är en vanlig urologisk sjukdom som påverkar män i alla åldrar. CPPS är en typ av prostatit som även kallas kategori III-prostatit (eller kronisk prostatit) och står för 90 % av fallen av prostatit. CPPS är en icke-bakteriell manifestation av sjukdomen, och användningen av CPPS representerar erkännandet av att smärta är det primära symptomet på icke-bakteriell prostatit. Etiologin för CPPS hos män är inte helt klarlagd och därför är behandlingsalternativen varierande. Kronisk bäckensmärta drabbar yngre män (medianålder 43 år) och uppvisar perineal och genital smärta som kan vara obeveklig. Prevalensen av CPPS i Förenta staterna uppskattas till 2-16 % medan prevalensen i Asien uppskattas till 2,7-8,7 %.

Kliniskt relevant anatomi

En god förståelse för det genitourinära systemet och bäckenbottenmuskulaturen är avgörande kliniskt.

Klinisk presentation

Det primära och vanligast rapporterade symtomet vid CPPS är smärta. Den traditionella presentationen av CPPS är en patient som har smärta i bäcken, perineum eller genitalier i samband med urinering och/eller sexuell dysfunktion, som kännetecknas av ett recidiverande, remitterande förlopp. Patienter med CPPS kan dock ha mycket varierande presentationer med många olika tecken och symtom i samband med syndromet som ofta överlappar med andra urologiska sjukdomar.

Det finns fyra kardinala symtomkategorier för CPPS:

  • Perineal/benhinnesmärta
  • Voiding symtom
  • Sexuell dysfunktion
  • Systemiska tillstånd

Det är vanligen plötsligt att smärtan börjar med en varaktighet som måste ha varit närvarande under minst tre av de senaste sex månaderna. Smärtans intensitet kan vara ganska svår och är oftast lokaliserad till perineal- och genitalregionen, men kan manifestera sig till andra regioner såsom nedre delen av buken, penis, pungen, scrotum, rektum och nedre delen av ryggen. Urinsymtom, både obstruktiva och irriterande, är vanliga. Ejakulationssmärta är också ett vanligt symtom. Systemiska symtom inkluderar myalgi, artralgi och oförklarlig trötthet. CPPS-symptomen är vanligen ökande och avtagande med inkonsekventa remissioner och exacerbationer. Genomgången diskuterar orsak, diagnos och hantering av kronisk scrotal innehållssmärta, ett vanligt men dåligt förstått tillstånd.

Differentialdiagnos

Följande är tillstånd som kan efterlikna CPPS:

  • Granulomatös prostatit
  • Variösa abscesser och cystor
  • Prostatainfektioner
  • BPH
  • Fistlar från angränsande organ
  • Prostatisk urinrörsstriktur
  • Prostatisk urinrörsstriktur.
  • Varicocele
  • Seminal vesikulit/obstruktion
  • Bladder/prostatakalk
  • Ureterlithiasis
  • Tumörer i prostatan
  • Urinvägsinfektion
  • Interstitiell cystit
  • Overaktiv blåsa
  • Strålningscystit
  • Blåsecancer
  • Urethral divertikel
  • Bakteriell uretrit
  • Diabetes mellitus
  • Pudendalsnervens inskränkning
  • Chronisk skrotal innehållssmärta

Diagnostiska förfaranden

En fysisk bäckenundersökning ger en bra skanning av det genitourinära systemet, t.ex. av penisen, pungen, perineum, prostatan och inguinalområdet. En fysisk undersökning kan användas för att utesluta andra sjukdomar som t.ex. inguinalbråck, nervinklämning eller inflammation i muskuloskeletala systemet. Suprapubisk ömhet kan förekomma hos vissa män med CPPS. Den viktigaste delen av undersökningen är den digitala rektalundersökningen (DRE) som används för att bedöma prostatans storlek, konsistens, symmetri och ömhet. De flesta patienter med CPPS uppvisar en normal DRE. Den inre bäckenmuskulaturen bör palperas för att undersöka muskeltriggerpunkter som kan orsaka muskelspasmer eller smärta. Ofta rapporterar patienterna att symtomen kan reproduceras genom palpation av dessa triggerpunkter. Laboratorieundersökningar är användbara för att karakterisera typen av prostatit och för att utesluta andra patologier, t.ex. urinvägsinfektion och kronisk bakteriell prostatit. Undersökningar av urinering är användbara för dem som klagar över urineringssymtom. Avbildning av bäckenet såsom ultraljud, datortomografi och MRT är ofta inte motiverad men kan vara användbar för att utesluta tillstånd som olika abscesser och cystor, cancer och prostatakalk.

Outcome Measures

NIH Chronic Prostatitis Symptom Index (NIH-CPSI) används för att kvantifiera tecken och symtom och deras inverkan på livskvaliteten.

Fysioterapeutisk behandling

Fysioterapi erbjuder ett brett utbud av tekniker som är säkra och effektiva för CPPS. Följande är olika modaliteter eller tekniker som finns tillgängliga under bäckenbottenrehabilitering:

  1. Biofeedback: Användbar modalitet för att lära patienten att undvika onödig ökad viljemuskeltonus. Patienter i fysioterapi varje vecka och varannan vecka upp till sex till åtta behandlingssessioner fann en signifikant förbättring som visades av en minskning av NIH-CPSI samt förbättrad vilotonus.
  2. Myofascial trigger point release: Neuromuskulär terapi som syftar till att minska tonen i bindväven och återställa rörligheten i muskelfascian. I en grupp patienter som behandlades i minst en månad upplevde ungefär hälften en förbättring i samband med en 25-procentig eller större minskning av symtomvärdena.
  3. Akupunktur: Införande av nålar på specifika punkter i kroppen. I en 10 veckors studie randomiserades CPPS-patienter i akupunktur- respektive skenakupunkturgrupper. varefter de i akupunkturgruppen förbättrades dubbelt så mycket i sina NIH-CPSI-symtompoäng jämfört med skenakupunkturgruppen. CPPS-patienter som behandlades med en akupunktursession per vecka i sex veckor uppvisade en mer än 50-procentig minskning av sin NIH-CPSI-poäng från baslinjen.
  1. 1,0 1,1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 Nguyen C, Shoskes D. Utvärdering av prostatapatienter. Kronisk prostatit/Chronic Pelvic Pain Syndrome. 2008:1-16. doi:10.1007/978-1-59745-472-8_1.
  2. 2.0 2.1 Suh L, Lowe F. Alternative Therapies for the Treatment of Chronic Prostatitis. Current Urology Reports. 2011;12(4):284-287. doi:10.1007/s11934-011-0188-y.
  3. 3,0 3,1 Potts J. Physical Therapy for Kronisk prostatit/kroniskt bäckensmärtessyndrom. Kronisk prostatit/kroniskt bäckensmärtessyndrom. 2008:131-141. doi:10.1007/978-1-59745-472-8_11.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 Shoskes D. Therapy for Category III Prostatitis: A Synthesis. Chronic Prostatitis/Chronic Pelvic Pain Syndrome. 2008:265-271. doi:10.1007/978-1-59745-472-8_20.
  5. 5.0 5.1 Ziegelmann MJ, Farrell MR, Levine LA. Utvärdering och behandling av kronisk smärta i scrotalinnehållet – ett vanligt men dåligt förstått tillstånd. Reviews in urology. 2019;21(2-3):74.
  6. Cornel E, van Haarst E, Schaarsberg R, Geels J. Effekten av biofeedbackfysioterapi hos män med kroniskt bäckensmärtessyndrom typ III. European Urology. 2005;47(5):607-611. doi:10.1016/j.eururo.2004.12.014.
  7. Anderson R, Wise D, Sawyer T, Chan C. Integration av myofasciell triggerpunktsfrigörelse och paradoxal avslappningsträning vid behandling av kronisk bäckensmärta hos män. The Journal of Urology. 2005;174(1):155-160. doi:10.1097/01.ju.0000161609.31185.d5.
  8. Lee S, Liong M, Yuen K et al. Akupunktur jämfört med skenakupunktur vid kronisk prostatit/kronisk bäckensmärta. The American Journal of Medicine. 2008;121(1):79.e1-79.e7. doi:10.1016/j.amjmed.2007.07.033.
  9. Tugcu V, Tas S, Eren G, Bedirhan B, Karadag S, Tasci A. Effectiveness of Acupuncture in Patients with Category IIIB Chronic Pelvic Pain Syndrome: En rapport om 97 patienter. Pain Medicine. 2010;11(4):518-523. doi:10.1111/j.1526-4637.2009.00794.x.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.