Borderline personlighetsstörning

Vad är borderline personlighetsstörning?

Borderline personlighetsstörning är en sjukdom som kännetecknas av ett pågående mönster av varierande humör, självbild och beteende. Dessa symtom resulterar ofta i impulsiva handlingar och problem i relationer med andra människor. En person med borderline-personlighetsstörning kan uppleva episoder av ilska, depression och ångest som kan pågå från några timmar till dagar. Kännbara symtom visar sig vanligtvis under ungdomsåren (tonåren) eller tidigt vuxenliv, men tidiga symtom på sjukdomen kan förekomma under barndomen.

Vad är tecknen och symtomen?

Personer med borderline-personlighetsstörning kan uppleva humörsvängningar och kan uppvisa osäkerhet om hur de ser på sig själva och sin roll i världen. Som ett resultat av detta kan deras intressen och värderingar förändras snabbt. Personer med borderline-personlighetsstörning tenderar också att se saker och ting i extremer, till exempel allt bra eller allt dåligt. Deras åsikter om andra människor kan också förändras snabbt. En person som ses som en vän ena dagen kan betraktas som en fiende eller förrädare nästa dag. Dessa skiftande känslor kan leda till intensiva och instabila relationer.

Andra tecken eller symtom kan bland annat vara:

• Ansträngningar för att undvika verklig eller inbillad övergivenhet, till exempel att snabbt inleda intima (fysiska eller känslomässiga) relationer eller avbryta kommunikationen med någon i väntan på att bli övergiven
• Ett mönster av intensiva och instabila relationer med familj, vänner och närstående, som ofta pendlar från extrem närhet och kärlek (idealisering) till extrem ovilja eller ilska (devalvering)
• Förvrängd och instabil självbild eller självkänsla
• Impulsiva och ofta farliga beteenden, t.ex. spenderingstokiga utgifter, osäkra sexuella förbindelser, missbruk av substanser, vårdslös körning och binge eating. Observera: Om dessa beteenden främst uppträder under perioder av förhöjt humör eller energi kan de tyda på en humörstörning snarare än borderline personlighetsstörning.
• Självskadande beteende, till exempel att skära sig
• Rekursiva tankar på självmordsbeteende eller självmordshot
• Intensivt och mycket föränderligt humör, där varje episod varar från några timmar till några dagar
• Chroniska känslor av tomhet
• Olämplig, intensiv ilska eller problem med att kontrollera ilska
• Svårt att lita på, vilket ibland åtföljs av irrationell rädsla för andras avsikter
• Känslor av dissociation, såsom att känna sig avskuren från sig själv, att observera sig själv utanför sin kropp eller känslor av overklighet

Inte alla med borderline-personlighetsstörning upplever alla symtom. Vissa personer upplever endast några få symtom medan andra har många. Symtomen kan utlösas av till synes vanliga händelser; till exempel kan personer med borderline-personlighetsstörning bli arga och ångestfyllda över mindre separationer – på grund av tjänsteresor eller ändrade planer – från personer som de känner sig nära. Svårighetsgraden och frekvensen av symtomen och hur länge de varar varierar beroende på individen och dennes särskilda sjukdom.

Vad orsakar borderline-personlighetsstörning?

Vetenskapsmännen är inte säkra på vad som orsakar borderline-personlighetsstörning, men forskningen tyder på att genetiska, miljömässiga och sociala faktorer spelar en roll.

• Familjehistoria. Personer som har en nära familjemedlem (t.ex. en förälder eller ett syskon) med störningen kan löpa större risk att utveckla borderline-personlighetsstörning eller drag av borderline-personlighetsstörning (t.ex. impulsivitet och aggressivitet).
• Hjärnfaktorer. Studier visar att personer med borderline-personlighetsstörning kan ha strukturella och funktionella förändringar i hjärnan, särskilt i de områden som kontrollerar impulser och känsloreglering. Men det är inte klart om dessa förändringar var riskfaktorer för störningen eller om de orsakades av störningen.
• Miljömässiga, kulturella och sociala faktorer. Många personer med borderline-personlighetsstörning rapporterar att de upplevt traumatiska livshändelser, såsom missbruk, övergivande eller motgångar under barndomen. Andra kan ha utsatts för instabila, invalidiserande relationer och fientliga konflikter.

Och även om dessa faktorer kan öka risken för en person betyder det inte att personen kommer att utveckla borderline-personlighetsstörning. På samma sätt kan det finnas personer utan dessa riskfaktorer som kommer att utveckla borderline-personlighetsstörning under sin livstid.

Hur vet jag om jag har borderline-personlighetsstörning?

En licensierad mentalvårdspersonal – till exempel en psykiater, psykolog eller klinisk socialarbetare – som har erfarenhet av att diagnostisera och behandla psykiska störningar kan diagnostisera borderline-personlighetsstörning, baserat på en grundlig intervju och en diskussion om symptomen. En noggrann och grundlig medicinsk undersökning kan också hjälpa till att utesluta andra möjliga orsaker till symtomen.

Den psykiska hälsovårdaren kan fråga om symtom och personlig och familjär medicinsk historia, inklusive eventuell historia av psykisk sjukdom. Denna information kan hjälpa till att bestämma den bästa behandlingen.

Vilka andra sjukdomar förekommer ofta tillsammans med borderline personlighetsstörning?

Borderline personlighetsstörning förekommer ofta tillsammans med andra psykiska sjukdomar. Dessa samtidiga sjukdomar kan göra det svårare att diagnostisera och behandla borderline personlighetsstörning, särskilt om symtomen på andra sjukdomar överlappar med symtomen på borderline personlighetsstörning. En person med borderline-personlighetsstörning kan till exempel ha större sannolikhet att också uppleva symtom på svår depression, bipolär sjukdom, ångeststörningar, missbruk eller ätstörningar.

Hur behandlas borderline-personlighetsstörning?

Borderline-personlighetsstörning har historiskt sett betraktats som svår att behandla. Men med nyare, evidensbaserad behandling upplever många personer med borderline personlighetsstörning färre och mindre allvarliga symtom, förbättrad funktion och förbättrad livskvalitet. Det är viktigt att patienter med borderline personlighetsstörning får evidensbaserad, specialiserad behandling av en lämpligt utbildad mentalvårdspersonal. Andra typer av behandling, eller behandling som ges av en vårdgivare som inte är lämpligt utbildad, kanske inte gynnar patienten.

Många faktorer påverkar hur lång tid det tar för symtomen att förbättras när behandlingen väl har påbörjats, så det är viktigt att personer med borderline-personlighetsstörning och deras anhöriga har tålamod och att de får lämpligt stöd under behandlingen.

Det är viktigt att söka och hålla fast vid behandlingen.

NIMH-finansierade studier visar att patienter med borderline-personlighetsstörning som inte får adekvat behandling löper större risk att utveckla andra kroniska medicinska eller psykiska sjukdomar och är mindre benägna att göra hälsosamma livsstilsval. Borderline personlighetsstörning är också förknippad med en betydligt högre grad av självskadebeteende och självmordsbeteende än den allmänna befolkningen.

De behandlingar som beskrivs nedan är bara några av de alternativ som kan vara tillgängliga för en person med borderline-personlighetsstörning.

Psykoterapi

Psykoterapi är förstahandsbehandlingen för personer med borderline-personlighetsstörning. Den kan ges enskilt mellan terapeuten och patienten eller i grupp. Terapeutledda gruppsessioner kan hjälpa till att lära personer med borderline-personlighetsstörning hur de ska interagera med andra och hur de ska uttrycka sig effektivt. Det är viktigt att personer i terapi kommer överens med och litar på sin terapeut. Själva karaktären hos borderline personlighetsstörning kan göra det svårt för personer med denna störning att upprätthålla ett bekvämt och förtroendefullt band med sin terapeut.

Två exempel på psykoterapier som används för att behandla borderline personlighetsstörning är dialektisk beteendeterapi (DBT) och kognitiv beteendeterapi (KBT).

DBT, som utvecklades för personer med borderline-personlighetsstörning, använder sig av begreppen mindfulness och acceptans eller att vara medveten om och uppmärksam på den aktuella situationen och det känslomässiga tillståndet. DBT lär också ut färdigheter för att kontrollera intensiva känslor, minska självdestruktiva beteenden och förbättra relationer.

CBT kan hjälpa personer med borderline-personlighetsstörning att identifiera och förändra centrala uppfattningar och beteenden som ligger till grund för felaktiga uppfattningar om sig själva och andra och problem att interagera med andra. KBT kan bidra till att minska en rad humör- och ångestsymtom och minska antalet suicidala eller självskadande beteenden.

Läkemedel

Läkemedel används vanligen inte som primär behandling av borderline personlighetsstörning eftersom fördelarna är oklara. I vissa fall kan dock en psykiater rekommendera mediciner för att behandla specifika symtom, såsom humörsvängningar, depression eller andra psykiska störningar som kan förekomma vid borderline personlighetsstörning. Behandling med läkemedel kan kräva vård från mer än en läkare.

Vissa läkemedel kan orsaka olika biverkningar hos olika personer. Individer bör tala med sin vårdgivare om vad man kan förvänta sig av en viss medicinering.

Andra delar av vården

Vissa personer med borderline-personlighetsstörning upplever allvarliga symtom och kräver intensiv, ofta slutenvård. Andra personer kan behöva öppenvårdsbehandlingar men behöver aldrig sjukhusvård eller akutvård.

Terapi för vårdgivare och familjemedlemmar

Familjer till personer med borderline personlighetsstörning kan också ha nytta av terapi. Att ha en anhörig med störningen kan vara stressigt, och familjemedlemmar kan oavsiktligt agera på ett sätt som förvärrar sin anhörigs symtom.

Vissa terapier för borderline-personlighetsstörning inkluderar familjemedlemmar i behandlingssessioner. Dessa sessioner hjälper familjerna att utveckla färdigheter för att bättre förstå och stödja en släkting med borderline-personlighetsstörning. Andra terapier fokuserar på familjemedlemmarnas behov för att hjälpa dem att förstå hinder och strategier för att ta hand om en person med borderline personlighetsstörning. Även om det behövs mer forskning för att fastställa effektiviteten av familjeterapi vid borderline-personlighetsstörning, tyder studier av andra psykiska störningar på att det kan vara till hjälp i en persons behandling att inkludera familjemedlemmar.

Vilken forskning bedrivs för att förbättra diagnosen och behandlingen av borderline-personlighetsstörning?

Forskningen om borderline-personlighetsstörning fokuserar på biologiska och miljömässiga riskfaktorer, med särskild uppmärksamhet på symtom som kan dyka upp i ung ålder. Forskare genomför studier med fokus på ungdomar med risk för borderline personlighetsstörning för att utveckla metoder som hjälper till att identifiera störningen tidigt. Forskningen om borderline-personlighetsstörning är också inriktad på utveckling och utvärdering av psykoterapi och farmakologiska interventioner för att förhindra självskadebeteende och självmordsbeteende, som förekommer i hög grad bland personer med borderline-personlighetsstörning.

Hur kan jag delta i klinisk forskning?

Kliniska prövningar är forskningsstudier där man undersöker nya sätt att förebygga, upptäcka eller behandla sjukdomar och tillstånd, inklusive borderline-personlighetsstörning. Under kliniska prövningar kan behandlingarna vara nya läkemedel, nya typer av psykoterapi, nya kombinationer av läkemedel eller nya sätt att använda befintliga behandlingar. Målet med kliniska prövningar är att fastställa om ett nytt test eller en ny behandling fungerar och är säker.

Och även om enskilda deltagare kan ha nytta av att delta i en klinisk prövning bör deltagarna vara medvetna om att det primära syftet med en klinisk prövning är att få ny vetenskaplig kunskap så att andra kan få bättre hjälp i framtiden. Beslut om att delta i en klinisk prövning fattas bäst i samarbete med en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Om du vill veta mer om kliniska prövningar kan du besöka NIH Clinical Trials and You (www.nih.gov/health/clinicaltrials/index.htm). För att hitta en klinisk prövning, besök www.ClinicalTrials.gov.

Var kan jag hitta hjälp?

Mental Health Treatment Locator

För mer information, resurser och forskning om psykiska sjukdomar, besök NIMH:s webbplats på http://www.nimh.nih.gov. National Library of Medicine’s MedlinePlus-webbplats (https://medlineplus.gov/) har också information om en mängd olika psykiska sjukdomar.

För allmän information om psykisk hälsa och för att hitta behandlingstjänster kan du ringa Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA) Treatment Referral Helpline på 1-800-662-HELP (4357). SAMHSA har också en Behavioral Health Treatment Locator på sin webbplats (https://findtreatment.samhsa.gov) som kan sökas efter plats.

Frågor att ställa till din läkare

Att ställa frågor och ge information till din läkareoch vårdgivare kan förbättra din vård. Att prata med din läkare skapar förtroende och leder till bättre resultat, kvalitet, säkerhet och tillfredsställelse. Besök webbplatsen Agency for Healthcare Research and Quality för tips på www.ahrq.gov/patients-consumers.

Mer information om att hitta en vårdgivare eller behandling för psykiska störningar finns på vår webbsida Help for Mental Illness, tillgänglig på http://www.nimh.nih.gov/findhelp.

Utdrag

Denna publikation är offentligrättslig och får reproduceras eller kopieras utan tillstånd från NIMH. NIMH får gärna citeras som källa. Vi uppmuntrar dig att kopiera den och använda den i ditt arbete för att förbättra folkhälsan. Att använda myndighetsmaterial på ett olämpligt sätt kan dock ge upphov till rättsliga eller etiska problem, så vi ber dig att följa dessa riktlinjer:

• NIMH stöder eller rekommenderar inte några kommersiella produkter, processer eller tjänster, och våra publikationer får inte användas i reklam- eller stödsyfte.
• NIMH ger inte specifika medicinska råd eller behandlingsrekommendationer eller hänvisningar; vårt material får inte användas på ett sätt som ger sken av att tillhandahålla sådan information.
• NIMH begär att icke-federala organisationer inte ändrar våra publikationer på ett sätt som äventyrar integriteten och ”varumärket” vid användning av publikationen.
• Har man lagt till logotyper från icke-federala myndigheter och länkar till webbsidor får detta inte ge sken av att NIMH stöder specifika kommersiella produkter eller tjänster, eller medicinska behandlingar eller tjänster.
• De bilder som används i publikationerna är av modeller och används endast i illustrativt syfte. Användningen av vissa bilder är begränsad.

Om du har frågor om dessa riktlinjer och användningen av NIMH:s publikationer, vänligen kontakta NIMH Information Resource Center på 1-866-615-6464 eller skicka e-post till [email protected].

För mer information

För att få mer information om borderline personlighetsstörning, besök:

Medline Plus (National Library of Medicine)
http://medlineplus.gov
(En espanol: http://medlineplus.gov/spanish)

För information om kliniska prövningar, besök:
ClinicalTrials.gov: http://www.clinicaltrials.gov
(En espanol: http://salud.nih.gov/investigacion-clinica/)

För mer information om tillstånd som påverkar den psykiska hälsan, resurser och forskning, besök NIMH:s webbplats (http://www.nimh.nih.gov).

National Institute of Mental Health
Office of Science Policy, Planning, and Communications
Science Writing, Press, and Dissemination Branch
6001 Executive Boulevard
Room 6200, MSC 9663
Bethesda, MD 20892-9663
Telefon: 301-443-4513 eller 1-866-615-NIMH (6464) gratis
TTY: 301-443-8431 eller 1-866-415-8051 gratis
FAX: 301-443-4279
E-post: [email protected]
Website: www.nimh.nih.gov
U.S. DEPARTMENT OF HEALTH & HUMAN SERVICES
National Institutes of Health
National Institute of Mental Health
NIH Publication No. QF 17-4928