Bookshelf

Methods

Nyckelfrågan för denna systematiska översikt, som utfördes av Research Triangle Institute Evidence-based Research Center, i Research Triangle, NC, lyder: ”Vilka ytterligare risker för negativa kardiovaskulära resultat utgör epinefrinhaltiga lokalbedövningslösningar och epinefrinimpregnerade gingivala retraktionssnören för kontrollerade och okontrollerade hypertensiva personer som får tandvård?”

Med tanke på att biverkningar är relativt sällsynta undersökte författarna litteraturen efter studier som rapporterade förändringar i riskindikatorer för biverkningar, samt för biverkningar i sig själva. Författarna definierade biverkningar som:

• Huvudvärk.
• Synkope (svimning).
• Angina.hypertensiv kris.
• Långvarig arytmi.
• Cerebrovaskulär olycka (stroke).hjärtinfarkt.

De ansåg att riskindikatorer innefatta:

• Förändringar i blodtryck.
• Hjärtfrekvens.
• Slagvolym.
• Plasmakoncentration av epinefrin.
• Elektrokardiografiska (EKG) störningar, inklusive tillfälliga arytmier.

Författarna genomförde separata litteratursökningar med fokus på effekter av epinefrin i anestesilösningar och i gingival retraktionssladd. I båda fallen sökte de först i MEDLINE® och därefter i EMBASE och Cochrane Controlled Trials Register. Inget försök gjordes att söka i grå litteratur, dvs. avhandlingar, avhandlingar, opublicerade studier, sammanfattningar, industrirapporter och andra icke-traditionella källor. Författarna begränsade sökningarna till engelskspråkiga rapporter. Därefter granskade de referenslistorna för de studier som identifierades i dessa sökningar för att inkludera ytterligare rapporter av eventuellt intresse.

De identifierade 373 rapporter som behandlade användningen av epinefrininnehållande lokalbedövningsmedel och 33 som behandlade epinefrinimpregnerad gingival retraktionssnodd. De granskade sedan dessa studier för att eventuellt inkludera dem i evidenstabellen. Författarna använde i stort sett identiska inklusionskriterier i båda översikterna som gällde inklusion och separat analys av kända hypertensiva försökspersoner, exponering för kända koncentrationer av adrenalin genom intraoral injektion eller applicering av gingival retraktionssnöre, registrering av minst ett kardiovaskulärt eller hemodynamiskt utfall och en tandvårdsmiljö med tandvård. Författarna använde sig av oberoende dubbelgranskning och identifierade slutligen sex studier om lokalbedövning som uppfyllde kriterierna för inkludering. Inga artiklar om retraktionssnören uppfyllde kriterierna eftersom ingen av studierna omfattade hypertensiva försökspersoner.

Författarna abstraherade data från de inkluderade studierna direkt till evidenstabellen. De gjorde ingen metaanalys av resultaten eftersom två av studierna inte rapporterade någon information som beskrev variation kring medelvärdet. Författarna bedömde kvaliteten på varje inkluderad studie med hjälp av en betygsskala som bedömde flera delar av intern och extern validitet, inklusive:

• Sampelstorlek.
• Förekomst av en jämförelsegrupp av normotensiva försökspersoner.
• Användning av kontrollgrupper (utan epinefrin).
• Rapporterade resultat.
• Mätmetoder.
• Statistisk testning.
• Bestämning av hypertensiv status.
• Rapporteringsfrågor.

De graderade sedan styrkan i den kombinerade evidensen med hjälp av ett system med tre kategorier. Evidensen ansågs vara god om antalet studier och försökspersoner var stort (10 eller fler studier, 500 eller fler försökspersoner), studiernas kvalitet var generellt sett hög (mediankvalitetsbetyg 70 eller högre), resultaten av dessa studier var konsekventa och sammantaget var resultaten heltäckande med avseende på de risker som undersöktes. Bevisen ansågs vara rimliga om antalet studier och försökspersoner var tillräckligt stort (5 eller fler studier, 200 eller fler försökspersoner), studiernas kvalitet var i allmänhet godtagbar (medianvärdet 55 eller högre), resultaten av dessa studier var rimligt konsekventa, med inkonsekvenser som avspeglas som kvantitativa snarare än kvalitativa skillnader, och de viktigaste kända riskerna undersöktes på ett adekvat sätt. Bevisen ansågs vara bristfälliga om antalet studier och/eller försökspersoner var litet (färre än 5 studier eller 200 försökspersoner), eller om studiernas kvalitet i allmänhet var låg (medianen var lägre än 55), eller om det fanns betydande inkonsekvenser i resultaten, eller om de risker som undersöktes i studierna inte representerade en rimligt fullständig bedömning av de kända riskerna.