Bäverns inverkan på fisk

Den inverkan som bävern potentiellt kan ha på fiskbestånden, särskilt laxbestånden, har blivit ett växande bekymmer för vissa sportfiskare i hela landet. Även om den skotska bäverförsöksplatsen i Knapdale i Mid-Argyll inte innehåller några laxpopulationer är det viktigt för partnerna i den skotska bäverförsöket att ta itu med denna oro.

1. Äter bävrar fisk?

Nej, detta är en vanlig myt. Bävrar äter inte fisk – de är helt vegetarianer och föredrar en diet av vattenväxter, gräs, örter och buskar under sommarmånaderna med mer träd och vedartade buskar som tas på vintern.

2. Vilka farhågor finns det om den potentiella påverkan som bävrar kan ha på fisk?

En del människor är oroliga för att bäverns verksamhet (dvs. skapandet av dammar) kan ha en negativ inverkan på vissa vilda vandrande fiskarter, framför allt atlantlax, och att detta därför kan ha en skadlig inverkan på vilda laxpopulationer i Skottland.

3. Varför bygger bävrar dammar?

Bävern är ett halvt vattenlevande djur, som tillbringar större delen av sitt liv i eller nära vattnet. De föredrar att bo i stillastående eller långsamt rörliga vattendrag som är tillräckligt djupa för att de ska kunna ta sig till både sina hyddor och hålor under vattnet, och för att de ska kunna undkomma rovdjur genom att dyka. Dammar byggs vanligtvis bara när vattennivån är för låg för att ge säker tillgång till bostäder, hålor eller födosöksområden.

Dammarna byggs av ackumulerade sediment och avverkat virke och är i genomsnitt mindre än 10 meter långa och 1,5 meter höga. Vatten tränger igenom dammen och när det är tillräckligt djupt bakom dammen kommer det också att rinna över och rinna runt sidorna av dammen.

4. Hur ofta bygger bävrar dammar?

I genomsnitt innehåller endast ca 10 % av bäverreviren i jämförbara landskap i Norge dammar (Parker & Cock Rønning, 2007 och Duncan Halley pers. medd.) Försöksplatsen i Knapdale har många sjöar, lochar och brännsjöar med etablerat stilla eller långsamt rörligt vattenflöde. Detta är en idealisk miljö för bävern.

5. Är Skottland ett specialfall när det gäller bäver och lax?

Som ett land som framgångsrikt har återintroducerat bäver tillsammans med befintliga laxpopulationer kan Norge fungera som en användbar jämförelse. Bäverpopulationerna i östra, mellersta och norra Norge (dvs. hela området utanför sydöstra Norge) härstammar helt och hållet från återintroduktioner och är därför jämförbara med återintroduktioner på andra håll. Det finns väletablerade bäverpopulationer i fem av de tio största (efter fångstvikt) laxfiskeälvarna i Norge (Gaula, Orkla, Namsen, Numedalslågen och Drammenselva; sex om Tanaelva (delvis i Finland) inkluderas). Bävrar har funnits i dessa älvar i årtionden och i många andra där det finns lax- och öringpopulationer. Lax kan leka och gör det i små biflöden i många av dessa älvar och i Norge finns det ingen uppfattning om att bävrarna skulle vara ett problem. Bristen på forskning om bäverdamm i förhållande till laxbestånd i Norge beror på den allmänna avsaknaden av en uppfattning om ett problem bland vare sig forskare, myndigheter eller sportfiskare.

6. Kan bäverdammar blockera laxens vandring?

Det finns mycket lite vetenskaplig forskning på detta område. I sin artikel från 2007 föreslår Mitchell och Cunjak, utan att bevisa det, att en grupp bäverdammar som studerats i Kanada kan ha minskat laxens förflyttning och lek förbi dem vissa år, men inte andra år.

The Scottish Beaver Trial partnership anser att om man hade ansett att bäverns verksamhet hade haft en skadlig inverkan på en så ekonomiskt viktig art som atlantlax, skulle man ha vetat om detta i många år, och därefter skulle det ha funnits en hel del forskning och en aktiv förvaltning i frågan. Sådan forskning och förvaltning saknas eftersom detta inte uppfattas som ett problem i länder där bäver och lax samexisterar. Bäver har återintroducerats framgångsrikt i 24 andra europeiska länder och har samexisterat med fisk, inklusive lax, i årtusenden.

7. Vilken inverkan har bäververksamhet på fiskpopulationer?

I sin genomgång 2001 av bäverns inflytande på fisk gjorde Collen & Gibson en sammanfattning av de möjliga konsekvenserna för fisken av bäververksamheten:

Möjliga positiva effekter:

• Habitat som skapats för större fiskar, vilket ger möjligheter till sportfiske.
• Det skräcktäcke som bäverhyddor och födosöksgömmor ger kan locka till sig vissa fiskarter (t.ex. laxfiskar och abborrar)
• Hydrologiska effekter stabiliseras, så att bäddsköljning och erosion av bankar minskar. Stabilare flöden i vattendrag gynnar produktionen av ryggradslösa djur och fisk.
• Stabilisering och uppvärmning av vattentemperaturen kan öka (fisk)produktiviteten i kallvattenbäckar.
• I vattendrag med hög sedimentbelastning kommer sedimentet att fångas upp i dammen (bäverdammen).
• Grovt, partikulärt och löst organiskt material ökar i dammen, vilket ger föda åt ryggradslösa djur genom svamp- och mikrobiella vägar.
• Näringsämnen kan genereras, vilket ökar fertiliteten i dammen och nedströms liggande sträckor.
• Syran kan minskas och aluminium kan immobiliseras.
• Dammen samlar upp organiskt detritus och utgör ett substrat för ryggradslösa djur av lotisk typ (strömmande vatten), vilket ger föda åt fiskar nedströms.
• Refugier kan tillhandahållas i dammen under vissa tider.

Möjliga negativa effekter:

• Migration uppströms kan hindras (större dammar; dammar ovanför kulvertar som var partiella hinder).

Scottish Beaver Trial kommenterar ovanstående effekt. Observera dock att:

(i) Nästan all forskning som för närvarande finns tillgänglig är från N. Amerika och det mesta tyder på att både vuxna och unga laxfiskar finns både ovanför och nedanför bäverdammar.

(ii) I sin norska studie drog Parker och Rønning (2007) slutsatsen att närvaron av bäver troligen har en obetydlig negativ inverkan på reproduktionen av havsöring och lax. Bäverdammar som markägaren anser vara ett problem av någon anledning avlägsnas i allmänhet. På Numedalslågen hade 5 av 14 markägare avlägsnat dammar minst en gång under de 46 år som gått sedan bävern återetablerades, dock aldrig på grund av att de ansågs hindra laxfiskarnas förflyttning. Denna praxis anses inte utgöra ett problem för bäverpopulationerna.

(iii) Salmon & Trout Association (2008) konstaterade: ”Forskning tyder på att uppfattningen att bäverdammar rutinmässigt är oframkomliga för anadroma arter att passera nu är ohållbar.”

• Uppvärmningen av vattentemperaturen kan vara skadlig i vissa marginella livsmiljöer för kallvattenfiskar.
• Pappelplatser kan översvämmas och slammas.

Scottish Beaver Trial kommenterar ovanstående effekt. Observera dock att:

(i) Den enda forskning som finns tillgänglig för närvarande är från Nordamerika och endast ett potentiellt problem i områden med begränsade lekplatser och hög bävertäthet.

(ii) Omvänt kan bäverns dämningseffekter skapa ytterligare lekområden i vattendrag med befintlig hög siltbelastning.

• Värmare vattentemperaturer kan vara till nackdel för kallvattenfiskar.
• Fiskens sammansättning och interaktioner kan förändras, så att mindre önskade arter för sportfiske dominerar.
• Habitat kan skapas för rovdjur från fåglar, däggdjur eller pooler, med negativa effekter på önskade fiskarter.

Slutsatser:

1. Det finns få vetenskapliga bevis som tyder på att bäverdammar påverkar atlantlaxpopulationer på ett betydande sätt
2. I små lätt dämda vattendrag kan bäveraktivitet förändra livsmiljöns egenskaper och kan förändra de fiskesamhällen som finns där (Rosell et al., 2005).
3. Bäveraktivitet kan potentiellt ge både positiva och negativa effekter för fiskarter, inklusive laxfiskar (Collen & Gibson, 2001).
4. Det är helt korrekt att jämföra samspelet mellan bäver och fisk i Norge med det som kan förekomma i Skottland.
5. Om bäveraktivitet hade en negativ inverkan på en så ekonomiskt viktig art som atlantlax skulle detta ha varit känt i många år och därefter skulle det ha funnits en hel del forskning och aktiv förvaltning i frågan. Sådan forskning och förvaltning saknas eftersom detta inte uppfattas som ett problem i länder där bäver och lax samexisterar.
6. I enlighet med sina lagstadgade befogenheter (Salmon and Freshwater Fisheries (Consolidation) (Scotland) Act 2003) har laxstyrelserna befogenhet att hålla laxens vandringsvägar öppna genom att ”… avlägsna olägenheter och hinder”. Detta innebär att de kommer att kunna hantera eller ta bort alla bäverdammar som de anser vara ett hinder för laxens vandring. Det är osannolikt att sådana åtgärder skulle ha någon inverkan på bäverpopulationerna.
7. Partnerna i Scottish Beaver Trial kommer att fortsätta att ha en positiv kontakt med alla intressenter som berör Knapdaleförsöket, inklusive företrädare för fiskesamhället.

Dokument utarbetat av
Simon Jones
Scottish Beaver Trial Project Manager
Scottish Wildlife Trust
Units 5 – 7 Napier Way
Cumbernauld G68 0EH
Tel: 01236 617113
Mobil: 07920 468556
Email: [email protected]

Acknowledgements: Dr Duncan Halley
Norwegian Institute for Nature Research
Postadress:
NO-7485 Trondheim
NORWAY
Leverans-/besöksadress:
Tungasletta 2
NO-7047 Trondheim
NORWAY
Tel: +47 73 80 14 49
Email: [email protected]

Parker, H. and Rønning, Ø, C. (2007) Low potential for restraint of anadromous salmonid reproduction by beaver Castor fiber in the Numedalslågen river catchment, Norway. River Research and Applications 23: 752-762

Mitchell, S.C. and Cunjak, R.A. (2007) Stream flow, salmon and beaver damms: roles in the construction of stream fish communities within an anadromous salmon dominated stream. Journal of Animal Ecology 76: 1062-1074.

Collen, P. and Gibson, R.J (2001) The general ecology of beaver (Castor spp.), as related to their influence on stream ecosystems and riparian habitats, and the subsequent effects on fish – a review. Reviews in Fish Biology and Fisheries 10: 439-461.

Gray, J. (2008) Briefing Paper – reintroducing Beavers into the UK. Salmon & Trout Association http://www.salmon-trout.org/issues_new_briefing_papers.asp

Rosell, F., Bozser, O., Collen, P. och Parker, H. (2005) Ecological impact of beaver Castor fiber and Castor canadensis and their ability to modify ecosystems. Mammal Review 2005, nr 3&4, 248-276

.