Aspartam är kopplat till viktökning, ökad aptit och fetma

Vetenskap om viktökning och fetmarelaterade frågor
Vetenskap om industrin
Är ”Diet” bedräglig marknadsföring?
Vetenskapliga referenser

Aspartam, världens populäraste sockersubstitut, finns i tusentals sockerfria, sockersnåla och så kallade ”diet”-drycker och -mat. Ändå kopplar de vetenskapliga bevis som beskrivs i detta faktablad aspartam till viktökning, ökad aptit, diabetes, metaboliska störningar och fetmarelaterade sjukdomar.

Dela gärna denna resurs. Se även vårt kompletterande faktablad, Aspartam: Decades of Science Point to Serious Health Risks, med information om de expertgranskade studier som kopplar aspartam till cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, Alzheimers sjukdom, stroke, kramper, förkortade graviditeter och huvudvärk.

Snabba fakta

• Aspartam – även marknadsfört som NutraSweet, Equal, Sugar Twin och AminoSweet – är världens mest använda konstgjorda sötningsmedel. Kemikalien finns i tusentals mat- och dryckesprodukter, inklusive Diet Coke och Diet Pepsi, sockerfritt tuggummi, godis, kryddor och vitaminer.
• Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har sagt att aspartam är ”säkert för den allmänna befolkningen under vissa förhållanden”. Många forskare har sagt att FDA:s godkännande baserades på misstänkta uppgifter och bör omprövas.
• Dussintals studier som utförts under decennier kopplar aspartam till allvarliga hälsoproblem.

Aspartam, viktökning + fetmarelaterade frågor

Fem genomgångar av den vetenskapliga litteraturen om artificiella sötningsmedel tyder på att de inte bidrar till viktminskning, utan istället kan orsaka viktökning.

• En metaanalys från 2017 av forskning om artificiella sötningsmedel, som publicerades i Canadian Medical Association Journal, fann inga tydliga bevis för viktminskningsfördelar för artificiella sötningsmedel i randomiserade kliniska prövningar, och rapporterade att kohortstudier associerar artificiella sötningsmedel med ”ökningar av vikt och midjeomfång samt högre förekomst av fetma, högt blodtryck, metabolt syndrom, typ 2-diabetes och kardiovaskulära händelser”.”1 Se även
  • ”Artificiellt sötningsmedel hjälper inte till att gå ner i vikt och kan leda till ökade kilon”, av Catherine Caruso, STAT (7.17.2017)
  • ”Varför en kardiolog har druckit sin sista lightläsk”, av Harlan Krumholz, Wall Street Journal (9.14.2017)
  • ”Den här kardiologen vill att hans familj ska skära ner på lightläsk. Borde din familj också göra det?” av David Becker, M.D, Philly Inquirer (9.12.2017)

• I en översiktsartikel i Trends in Endocrinology and Metabolism från 2013 konstateras att ”ackumulerande bevis tyder på att frekventa konsumenter av dessa sockersubstitut också kan löpa en ökad risk för överdriven viktuppgång, metabolt syndrom, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar”, och att ”frekvent konsumtion av högintensiva sötningsmedel kan ha den motsatta effekten att framkalla metabola rubbningar.”2
• I en översiktsartikel i American Journal of Clinical Nutrition från 2009 konstateras att ”tillsats av NNS i kosten inte innebär någon fördel för viktminskning eller minskad viktökning utan energibegränsning. Det finns sedan länge och på senare tid oro för att införandet av NNS i kosten främjar energiintaget och bidrar till fetma. ”3
• En genomgång av litteraturen om artificiella sötningsmedel i Yale Journal of Biology and Medicine från 2010 drar slutsatsen att ”forskningsstudier tyder på att artificiella sötningsmedel kan bidra till viktuppgång.”4
• I en översiktsartikel i International Journal of Pediatric Obesity från 2010 står det: ”Data från stora epidemiologiska studier stöder förekomsten av ett samband mellan konsumtion av artificiellt sötade drycker och viktökning hos barn. ”5

Epidemiologiska belägg tyder på att artificiella sötningsmedel är inblandade i viktökning. Till exempel:

• The San Antonio Heart Study ”observerade ett klassiskt, positivt dos-responsförhållande mellan konsumtion av AS-drycker och långsiktig viktökning”. Vidare fann man att konsumtion av mer än 21 artificiellt sötade drycker per vecka – jämfört med dem som inte konsumerade några – ”var förknippad med nästan fördubblad risk” för övervikt eller fetma.6
• En studie av dryckeskonsumtion bland barn och ungdomar i åldrarna 6-19 år som publicerades i International Journal of Food Sciences and Nutrition fann att ”BMI är positivt förknippat med konsumtion av kolsyrade lightdrycker”.”7
• En tvåårig studie av 164 barn som publicerades i Journal of the American College of Nutrition visade att ”Ökningen av konsumtionen av lightläsk var betydligt större för överviktiga och personer som gått upp i vikt jämfört med normalviktiga personer. BMI Z-score i utgångsläget och konsumtion av lightläsk år 2 förutspådde 83,1 % av variationen i BMI Z-score år 2”. Man fann också att ”konsumtion av lightläsk var den enda typ av dryck som var förknippad med BMI Z-score år 2, och konsumtionen var större hos överviktiga personer och personer som gått upp i vikt jämfört med normalviktiga personer efter två år. ”8
• Den amerikanska statistikcentralen för hälsa och välbefinnande i USA har visat att det finns ett samband mellan BMI Z-score och BMI Z-score. Growing Up Today-studien av mer än 10 000 barn i åldrarna 9-14 år visade att för pojkar var intag av lightläsk ”signifikant förknippat med viktökning”.9
• En studie från 2016 i International Journal of Obesity rapporterade att man hittade sju tentativt replikerade faktorer som visade signifikanta samband med bukfetma hos kvinnor, inklusive aspartamintag.10

• Personer som regelbundet konsumerar konstgjorda sötningsmedel löper ökad risk för ”överdriven viktökning, metaboliskt syndrom, typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar ”11 , enligt en Purdue-granskning från 2013 över 40 år som publicerades i Trends in Endocrinology & Metabolism

Andra typer av studier tyder på liknande sätt på att konstgjorda sötningsmedel inte bidrar till viktnedgång. Interventionsstudier stöder till exempel inte uppfattningen att konstgjorda sötningsmedel ger viktnedgång. Enligt en genomgång av den vetenskapliga litteraturen i Yale Journal of Biology and Medicine tyder konsensus från interventionsstudier på att artificiella sötningsmedel inte bidrar till att minska vikten när de används ensamma.12

En del studier tyder också på att artificiella sötningsmedel ökar aptiten, vilket kan främja viktuppgång. Till exempel fann man i en översikt i Yale Journal of Biology and Medicine att ”Preload-experiment har generellt sett visat att söt smak, oavsett om den levereras av socker eller konstgjorda sötningsmedel, ökar människans aptit. ”13

Studier baserade på gnagare tyder på att konsumtion av konstgjorda sötningsmedel kan leda till att man konsumerar extra mycket mat. Enligt Yale Journal of Biology and Medicine review, ” Inkonsekvent koppling mellan söt smak och kaloriinnehåll kan leda till kompensatoriskt överätande och positiv energibalans”. Dessutom, enligt samma artikel, ”uppmuntrar artificiella sötningsmedel, just för att de är söta, sockerbegär och sockerberoende. ”14

En studie från 2014 i American Journal of Public Health konstaterade att ”överviktiga och feta vuxna i USA dricker mer dietdrycker än vuxna med hälsosam vikt, konsumerar betydligt fler kalorier från fast föda – både vid måltider och mellanmål – än överviktiga och feta vuxna som dricker SSB:er , och konsumerar en jämförbar mängd totala kalorier som överviktiga och feta vuxna som dricker SSB:er.”15

En studie från 2015 av äldre vuxna i Journal of the American Geriatrics Society fann ”i ett slående dos-responssamband” att ”ökande DSI var förknippat med eskalerande bukfetma…”16

En viktig studie från 2014 som publicerades i Nature visade att ”konsumtion av vanligt förekommande NAS-formuleringar driver utvecklingen av glukosintolerans genom induktion av kompositionella och funktionella förändringar i den intestinala mikrobiotan … våra resultat kopplar samman NAS-konsumtion, dysbios och metabola avvikelser … Våra resultat tyder på att NAS kan ha bidragit direkt till att förstärka exakt den epidemi som de själva var avsedda att bekämpa.”17

Diabetes och metabola störningar

Aspartam bryts delvis ner till fenylalanin, vilket stör verkan av ett enzym intestinal alkalisk fosfatas (IAP) som tidigare visat sig förebygga metaboliskt syndrom, vilket är en grupp symtom som är förknippade med typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Enligt en studie från 2017 i Applied Physiology, Nutrition and Metabolism gick möss som fick aspartam i dricksvattnet upp mer i vikt och utvecklade andra symtom på metaboliskt syndrom än djur som fick liknande kost utan aspartam. I studien dras följande slutsats: ”IAP:s skyddseffekter när det gäller det metabola syndromet kan hämmas av fenylalanin, en metabolit i aspartam, vilket kanske förklarar avsaknaden av den förväntade viktminskningen och de metabola förbättringarna i samband med dietdrycker. ”18

• Se även:

Personer som regelbundet konsumerar konstgjorda sötningsmedel löper ökad risk för ”överdriven viktökning, metabolt syndrom, typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar”, enligt en Purdue-granskning från 2013 över 40 år som publicerades i Trends in Endocrinology & Metabolism.19

I en studie som följde 66 118 kvinnor under 14 år var både sockersötade drycker och artificiellt sötade drycker associerade med risken för typ 2-diabetes. ”Starka positiva trender i T2D-risken observerades också över kvartiler av konsumtion för båda typerna av drycker … Inget samband observerades för konsumtion av 100 % fruktjuice”, rapporterade studien från 2013 som publicerades i American Journal of Clinical Nutrition.20

Intestinal dysbios, metabolisk störning och fetma

Konstnärliga sötningsmedel kan framkalla glukosintolerans genom att ändra tarmmikrobiotan, enligt en studie i Nature från 2014. Forskarna skrev: ”Våra resultat kopplar samman NAS-konsumtion, dysbios och metaboliska abnormiteter och kräver därmed en omvärdering av massiv NAS-användning … Våra resultat tyder på att NAS kan ha bidragit direkt till att förstärka exakt den epidemi som de själva var avsedda att bekämpa. ”21

• Se även: ”Artificial Sweeteners May Change our Gut Bacteria in Dangerous Ways” av Ellen Ruppel Shell, Scientific American (4.1.2015)

En studie från 2016 i Applied Physiology Nutrition and Metabolism rapporterade: ”Aspartamintag påverkade signifikant sambandet mellan kroppsmassaindex (BMI) och glukostolerans … konsumtion av aspartam är förknippad med större fetmarelaterade försämringar av glukostoleransen.”22

Enligt en studie av råttor från 2014 i PLoS ONE ”höjde aspartam fasteglukosnivåerna och ett insulintoleranstest visade att aspartam försämrade det insulinstimulerade glukosavskiljandet … Fekal analys av tarmbakteriesammansättningen visade att aspartam ökade det totala antalet bakterier … ”23

Industriell vetenskap

Inte alla nyligen genomförda studier finner en koppling mellan artificiella sötningsmedel och viktökning. Två industrifinansierade studier gjorde det inte.

• En metaanalys i American Journal of Clinical Nutrition från 2014 drog följande slutsats: ”Resultat från observationsstudier visade inget samband mellan LCS-intag och kroppsvikt eller fettmassa och ett litet positivt samband med BMI ; data från RCT:er , som ger högsta kvalitet på bevisen för att undersöka de potentiellt kausala effekterna av LCS-intag, indikerar dock att substitution av LCS-alternativ för deras versioner med normala kalorier resulterar i en blygsam viktminskning och kan vara ett användbart kostverktyg för att förbättra efterlevnaden av planer för viktnedgång eller viktbevarande”. Författarna ”fick finansiering för att genomföra denna forskning från den nordamerikanska avdelningen av International Life Sciences Institute (ILSI). ”24

International Life Sciences Institute, en ideell organisation som producerar vetenskap för livsmedelsindustrin, är kontroversiell bland folkhälsoexperter på grund av dess finansiering från kemi-, livsmedels- och läkemedelsföretag och potentiella intressekonflikter, enligt en artikel i Nature från 2010.25 Se även: En serie artiklar som publicerades i UPI 1987 av den undersökande reportern Greg Gordon beskriver ILSI:s inblandning i att styra forskningen om aspartam mot studier som sannolikt stödjer sötningsmedlets säkerhet.

• En studie från 2014 i tidskriften Obesity testade vatten mot artificiellt sötade drycker under ett 12-veckors viktminskningsprogram och fann att ”vatten inte är överlägset NNS-drycker för viktminskning under ett omfattande beteendebaserat viktminskningsprogram”. Studien var ”helt finansierad av American Beverage Association”,26 som är den viktigaste lobbygruppen för läskindustrin.

Det finns starka bevis för att industrifinansierade studier inom biomedicinsk forskning är mindre trovärdiga än de som finansieras oberoende. I en studie från 2016 i PLOS One av Daniele Mandrioli, Cristin Kearns och Lisa Bero undersöktes förhållandet mellan forskningsresultat och risk för bias, studiens sponsring och författarnas ekonomiska intressekonflikter i granskningar av effekterna av artificiellt sötade drycker på viktupplevelser.27 Forskarna kom fram till följande: ”Granskningar som sponsrades av industrin för artificiellt sötade drycker hade större sannolikhet för att ha gynnsamma resultat än granskningar som inte var sponsrade av industrin … samt gynnsamma slutsatser”. Ekonomiska intressekonflikter redovisades inte i 42 % av granskningarna, och granskningar utförda av författare med ekonomiska intressekonflikter med livsmedelsindustrin (oavsett om de redovisades eller inte) var mer sannolika att ha gynnsamma slutsatser för industrin än granskningar utförda av författare utan ekonomiska intressekonflikter.

En PLOS Medicine-studie från 2007 om industristöd till biomedicinsk forskning konstaterade att ”Industrins finansiering av näringsrelaterade vetenskapliga artiklar kan snedvrida slutsatserna till förmån för sponsorns produkter, med potentiellt betydande konsekvenser för folkhälsan … vetenskapliga artiklar om allmänt konsumerade drycker som helt och hållet finansierats av industrin hade ungefär fyra till åtta gånger större sannolikhet att vara gynnsamma för sponsorns ekonomiska intressen än artiklar utan industrirelaterad finansiering. Av särskilt intresse är att ingen av de interventionsstudier som fick allt stöd från industrin hade en ogynnsam slutsats … ”28

Är ”Diet” bedräglig marknadsföring?

I april 2015 begärde US Right to Know att Federal Trade Commission (FTC) och Food and Drug Administration (FDA) skulle undersöka marknadsförings- och reklammetoderna för ”diet”-produkter som innehåller en kemikalie som är kopplad till viktökning.

Vi hävdade att termen ”diet” verkar vara vilseledande, falsk och vilseledande i strid med avsnitt 5 i Federal Trade Commission Act och avsnitt 403 i Federal Food, Drug and Cosmetic Act. Myndigheterna har hittills avstått från att agera med hänvisning till bristande resurser och andra prioriteringar (se svaren från FDA och FTC).

”Det är beklagligt att FTC inte kommer att agera för att stoppa de bedrägerier som ”diet”-läskindustrin gör. Det finns många vetenskapliga bevis som kopplar konstgjorda sötningsmedel till viktökning, inte viktminskning”, säger Gary Ruskin, meddirektör för U.S. Right to Know. ”Jag tror att lightläsk kommer att gå till USA:s historia som en av de största konsumentbedrägerierna någonsin.”

Nyhetsrapportering:

• ”Soda Shouldn’t Be Called ’Diet’, Advocacy Group Says”, av Greg Gordon, McClatchy (4.9.2015)
• ”Diet”-soda bedrägeri?, av Riëtte van Laack, FDA Law Blog (4.19.2015)
• ”FTC Declines to Probe Whether Ads for Diet Products are Deceptive”, av Greg Gordon, McClatchy (10.14.2015)

USRTK pressmeddelanden och inlägg:

• Is ”Diet” Soda a Fraud? We Asked FTC to Investigate, April 9, 2015
• Ljuger Coke och Pepsi för dig om ”Diet” Soda? April 9, 2015
• Är det korrekt att kalla en läsk för ”Diet”, frågar konsumentgruppen läskcheferna, maj 20, 2015
• Ins Coke olagligt hävdar att ”Diet”-läsk är en behandling för fetma? July 1, 2015
• FTC Declines to Act Against Deceptive ”Diet” Soda Ads, Oct. 14, 2015

Vetenskapliga referenser

Azad, Meghan B., et al. Nonnutritive sweeteners and cardiometabolic health: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials and prospective cohort studies. CMAJ July 17, 2017 vol. 189 no. 28 doi: 10.1503/cmaj.161390 (abstract / article)

Swithers SE, ”Artificial Sweeteners Produce the Counterintuitive Effect of Inducing Metabolic Derangements”. Trends in Endocrinology and Metabolism, 10 juli 2013. 2013 Sep;24(9):431-41. PMID: 23850261. (Sammanfattning / artikel)

Mattes RD, Popkin BM, ”Nonnutritive Sweetener Consumption in Humans: Effekter på aptit och matintag och deras förmodade mekanismer”. American Journal of Clinical Nutrition, 3 december 2008. 2009 Jan;89(1):1-14. PMID: 19056571. (artikel)

Yang Q, ”Gain weight by ’Going Diet?’ Artificiell sötningsmedel och neurobiologin bakom sockerbegär”. Yale Journal of Biology and Medicine, 2010 Jun;83(2):101-8. PMID: 20589192. (artikel)

Brown RJ, de Banate MA, Rother KI, ”Artificial Sweeteners: a Systematic Review of Metabolic Effects in Youth”. International Journal of Pediatric Obesity, 2010 Aug;5(4):305-12. PMID: 20078374. (sammanfattning/artikel)

Fowler SP, Williams K, Resendez RG, Hunt KJ, Hazuda HP, Stern MP. ”Fueling the Obesity Epidemic? Artificially Sweetened Beverage Use and Long-Term Weight Gain”. Obesity, 2008 Aug;16(8):1894-900. PMID: 18535548. (sammanfattning/artikel)

Forshee RA, Storey ML, ”Total Beverage Consumption and Beverage Choices Among Children and Adolescents”. International Journal of Food Sciences and Nutrition. 2003 Jul;54(4):297-307. PMID: 12850891. (sammanfattning)

Blum JW, Jacobsen DJ, Donnelly JE, ”Beverage Consumption Patterns in Elementary School Aged Children Across a Two-Year Period”. Journal of the American College of Nutrition, 2005 Apr;24(2):93- 8. PMID: 15798075. (sammanfattning)

Berkey CS, Rockett HR, Field AE, Gillman MW, Colditz GA. ”Sugar-Added Beverages and Adolescent Weight Change.” Obes Res. 2004 May;12(5):778-88. PMID: 15166298. (sammanfattning/artikel)

W W Wulaningsih, M Van Hemelrijck, K K Tsilidis, I Tzoulaki, C Patel och S Rohrmann. ”Undersökning av kost- och livsstilsfaktorer som bestämningsfaktorer för bukfetma: en miljöövergripande studie”. International Journal of Obesity (2017) 41, 340-347; doi:10.1038/ijo.2016.203; publicerad online 6 december 2016 (sammanfattning/artikel)

Susan E. Swithers, ”Artificial sweeteners produce the counterintuitive effect of inducing metabolic derangements”. Trends Endocrinol Metab. 2013 Sep; 24(9): 431-441.

Yang Q, ”Gain Weight by ’Going Diet?’ Artificiell sötningsmedel och neurobiologin bakom sockerbegär.” Yale Journal of Biology and Medicine, 2010 Jun;83(2):101-8. PMID: 20589192. (artikel)

Yang Q, ”Gain Weight by ’Going Diet?’ Artificiell sötningsmedel och neurobiologin bakom sockerbegär”. Yale Journal of Biology and Medicine, 2010 Jun;83(2):101-8. PMID: 20589192. (artikel)

Yang Q, ”Gain Weight by ’Going Diet?’ Artificiell sötningsmedel och neurobiologin bakom sockerbegär”. Yale Journal of Biology and Medicine, 2010 Jun;83(2):101-8. PMID: 20589192. (artikel)

Bleich SN, Wolfson JA, Vine S, Wang YC, ”Diet-Beverage Consumption and Caloric Intake Among US Adults, Overall and by Body Weight”. American Journal of Public Health, 16 januari 2014. 2014 Mar;104(3):e72-8. PMID: 24432876. (Sammanfattning / artikel)

Fowler S, Williams K, Hazuda H, ”Diet Soda Intake Is Associated with Long-Term Increases in Waist Circumference in a Biethnic Cohort of Older Adults: The San Antonio Longitudinal Study of Aging”. Journal of the American Geriatrics Society, 17 mars 2015. (Sammanfattning/artikel)

Suez J. et al., ”Artificial Sweeteners Induce Glucose Intolerance by Altering the Gut Microbiota”. Nature, 17 september 2014. 2014 Oct 9;514(7521):181-6. PMID: 25231862 (abstract)

Gul SS, Hamilton AR, Munoz AR, Phupitakphol T, Liu W, Hyoju SK, Economopoulos KP, Morrison S, Hu D, Zhang W, Gharedaghi MH, Huo H, Hamarneh SR, Hodin RA. ”Hämning av tarmens enzym intestinal alkalisk fosfatas kan förklara hur aspartam främjar glukosintolerans och fetma hos möss”. Appl Physiol Nutr Metab. 2017 Jan;42(1):77-83. doi: 10.1139/apnm-2016-0346. Epub 2016 Nov 18. (Sammanfattning/artikel)

Susan E. Swithers, ”Artificial sweeteners produce the counterintuitive effect of inducing metabolic derangements”. Trends Endocrinol Metab. 2013 Sep; 24(9): 431-441. (artikel)

Guy Fagherazzi, A Vilier, D Saes Sartorelli, M Lajous, B Balkau, F Clavel-Chapelon. ”Konsumtion av konstgjorda och sockersötade drycker och incident typ 2-diabetes i kohorten Etude Epidémiologique auprès des femmes de la Mutuelle Générale de l’Education Nationale-European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition”. Am J Clin Nutr. 2013, Jan 30; doi: 10.3945/ ajcn.112.050997 ajcn.050997. (Sammanfattning/artikel)

Suez J et al. ”Artificial sweeteners induce glucose intolerance by altering the gut microbiota”. Nature. 2014 Oct 9;514(7521). PMID: 25231862. (Sammanfattning/artikel)

Kuk JL, Brown RE. ”Aspartamintag är förknippat med större glukosintolerans hos personer med fetma”. Appl Physiol Nutr Metab. 2016 Jul;41(7):795-8. doi: 10.1139/apnm-2015-0675. Epub 2016 May 24. (abstract)

Palmnäs MSA, Cowan TE, Bomhof MR, Su J, Reimer RA, Vogel HJ, et al. (2014) Low-Dose Aspartame Consumtion Differentially Affects Gut Microbiota-Host Metabolic Interactions in the Diet-Induced Obese Rat. PLoS ONE 9(10): e109841. (artikel)

Miller PE, Perez V, ”Low-Calorie Sweeteners and Body Weight and Composition: a Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials and Prospective Cohort Studies”. American Journal of Clinical Nutrition, 18 juni 2014. 2014 Sep;100(3):765-77. PMID: 24944060. (Sammanfattning/artikel)

Declan Butler, ”Food Agency Denies Conflict-of-Interest Claim”. Nature, 5 oktober 2010. (artikel)

Peters JC et al., ”The Effects of Water and Non-Nutritive Sweetened Beverages on Weight Loss During a 12-Week Weight Loss Treatment Program”. Obesity, 2014 Jun;22(6):1415-21. PMID: 24862170. (Sammanfattning/artikel)

Mandrioli D, Kearns C, Bero L. ”Relationship between Research Outcomes and Risk of Bias, Study Sponsorship, and Author Financial Conflicts of Interest in Reviews of the Effects of Artificially Sweetened Beverages on Weight Outcomes”: A Systematic Review of Reviews.” PLOS One, 8 september 2016. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0162198