Texten
Den verkställande makten skall innehas av en president för Amerikas förenta stater. Han skall inneha sitt ämbete under en mandatperiod på fyra år och tillsammans med vicepresidenten, som väljs för samma mandatperiod, väljas på följande sätt:
Varje delstat skall på det sätt som dess lagstiftare bestämmer utse ett antal elektorer som är lika stort som hela det antal senatorer och representanter som delstaten har rätt till i kongressen.
Ingen senator, ingen representant och ingen person som innehar ett förtroendeuppdrag eller ett vinstgivande ämbete i Förenta staterna skall dock utses till elektor.
Kongressen kan bestämma tidpunkten för val av elektorer och den dag då de skall avge sina röster, vilken dag skall vara densamma i hela Förenta staterna. Ingen annan person än en född medborgare eller en medborgare i Förenta staterna vid tidpunkten för antagandet av denna konstitution skall vara valbar till presidentämbetet; inte heller skall någon person vara valbar till det ämbetet som inte har uppnått en ålder av trettiofem år och varit bosatt i Förenta staterna i fjorton år.
Presidenten skall vid fastställda tidpunkter för sina tjänster erhålla en ersättning, som varken får ökas eller minskas under den period för vilken han har valts, och han får under denna period inte erhålla någon annan ersättning från Förenta staterna eller någon av dem. Innan han börjar utöva sitt ämbete skall han avlägga följande ed eller försäkran: ”Jag svär (eller försäkrar) högtidligt att jag troget kommer att utföra ämbetet som Förenta staternas president och att jag efter bästa förmåga kommer att bevara, skydda och försvara Förenta staternas konstitution.”
6 Ändrad genom ändring XII.
7 Ändrad genom ändring XXV.
Begreppet
Artikel II, avsnitt 1 fastställer att presidenten har befogenhet att leda regeringens verkställande gren. I detta avsnitt, som senare ändrades genom ändringarna XII och XXV, anges vem som är berättigad att tjänstgöra som president, inrättas elektorskollegiet (det sätt på vilket presidenten och vicepresidenten väljs) och kongressen bemyndigas att bestämma vem som ska ersätta presidenten och vicepresidenten om de skulle vara oförmögna att tjänstgöra under sin mandatperiod.
I artikel II, avsnitt 1 fastställs att presidenten och vicepresidenten ska väljas samtidigt och tjänstgöra under samma fyraåriga mandatperiod. Fram till 1951 kunde presidenterna sitta i så många fyraårsperioder som de kunde vinna. Men efter att president Franklin D. Roosevelt valts för fyra mandatperioder antog kongressen och delstaterna ratificerade tillägg XXII, som begränsar en president till två mandatperioder (åtta år). I det sällsynta fallet att en vicepresident (eller annan tjänsteman) tar över efter en president som har avgått eller avlidit under ämbetet och tjänstgör mer än två år av den återstående mandatperioden är han eller hon begränsad till en ny mandatperiod.
Istället för att väljas direkt av folket väljs presidenten av medlemmarna i elektorskollegiet, som inrättas genom artikel II, avsnitt 1. Det är egentligen inte ett ”college”, utan en grupp människor som väljs av delstaterna. Varje delstat har rätt till ett antal elektorer som motsvarar det sammanlagda antalet av deras representanter och senatorer i kongressen.
Varken kongressledamöter eller andra federala tjänstemän får tjänstgöra som elektorer. Varje delstats lagstiftare bestämmer hur ledamöterna i elektorskollegiet ska väljas ut och hur de ska rösta. Vissa delstater väljer till exempel ut elektorer vid primärval eller vid caucuses. I de flesta delstater röstar elektorerna på den presidentkandidat som vann omröstningen i deras delstat. De två undantagen är Maine och Nebraska, där en kandidat vinner en elektorsröst för varje kongressdistrikt som han eller hon vinner och två elektorsröster om han eller hon vinner den totala folkliga omröstningen i delstaten.Inrättandet av elektorskollegiet ger mer makt till de mindre delstaterna, i stället för att låta folket i de folkrikaste delstaterna styra vem som blir president.
Den nya ordningen lades till år 1804, när tillägg XII antogs. Tillägget skapar till exempel det sätt på vilket en president väljs när ingen av kandidaterna får en majoritet av rösterna i elektorskollegiet.
Det finns tre minimikrav för att bli vald till president: man måste vara född i USA, man måste ha bott i USA i minst 14 år och man måste vara minst 35 år gammal.
Och även om det i artikel II, avsnitt 1 ursprungligen angavs vem som skulle bli president om presidenten dör, avgår eller avsätts från sitt ämbete, har ändringsförslag XXV, som lades till 1967, ändrat successionsordningen.
Presidentens lön fastställs av kongressen. För att undvika att kongressen ska kunna straffa eller belöna presidenten medan han eller hon är i tjänst, förbjuder konstitutionen varje förändring av lönen under presidentens mandatperiod. Det är också förbjudet för presidenten att ta emot någon annan typ av ersättning eller förmåner under sin ämbetstid.
För att tillträda sitt ämbete måste presidenten svära eller bekräfta att han eller hon kommer att göra sitt bästa för att tjäna som nationens ledare och att upprätthålla Förenta staternas författning som landets lag.