Hur påverkar aptitlöshet cancerpatienter?
Apptitlöshet kännetecknas av minskad eller bristande matlust. Aptitlöshet är vanligt bland cancerpatienter och kan vara direkt orsakad av cancer, särskilt cancer i mag-tarmkanalen som mag- och bukspottkörtelcancer samt äggstocks- och lungcancer. Aptitlöshet kan bero på ett tillstånd som kallas ”cachexia” eller en metabolisk förändring som orsakas av själva cancern, vilket också kan kompliceras av cancerbehandlingar. Många läkemedel och behandlingar mot cancer, t.ex. kemoterapi, immunterapi och strålbehandlingsbehandlingar som är inriktade på mage och tarmar, är också kopplade till aptitlöshet. Biverkningar som stör mag-tarmkanalen kan också föranleda aptitlöshet. Dessa inkluderar muntorrhet, munsår, problem med att tugga eller svälja och förstoppning. Smärta, trötthet och depression kan också leda till aptitlöshet. Om aptitlösheten inte kontrolleras kan den leda till allvarlig viktnedgång och muskelförtvining som kännetecknas av minskad styrka samt försämrad immunförsvar. Vikt- och muskelförlust kan också leda till ökad behandlingstoxicitet samt till att behandlingen avbryts och/eller försenas.
Hur sannolikt är det att cancerpatienter drabbas av aptitlöshet?
Apptitlöshet är vanligt hos cancerpatienter, särskilt hos dem som har cancer i äggstockar, lungor, mage eller bukspottkörteln. Det är också en vanlig biverkning av strålning, kemoterapi och immunterapibehandlingar. Andra biverkningar kopplade till dessa behandlingar, såsom munsår och svårigheter att tugga och svälja, kan förvärra aptitlösheten.
Hur kan integrativ vård hjälpa till?
Kliniker inom integrativ cancervård kan hjälpa till att åtgärda aptitlöshet genom att rikta in sig på några av de underliggande orsakerna, såsom illamående och förändrad smak. De stödjande vårdtjänster som kan rekommenderas inkluderar:
Näringsstöd
Det kan vara svårt för cancerpatienter att konsumera tillräckligt med näringsämnen för att bibehålla en god näringsstatus om de inte känner för att äta. Dietister kan rekommendera schemalagda ättider i stället för att förlita sig på hungerbaserade signaler, som kan vara avtrubbade eller frånvarande. Dietister samarbetar också med patienternas medicinska onkologer för att rekommendera aptitstimulerande medel, om det är lämpligt. Om aptitlösheten orsakas av illamående, förändrad smak, munsår eller smärta kan näringsrekommendationerna omfatta livsmedel med modifierad konsistens och flytande näring som tolereras väl och är lätta att ta in. Dietister kan också rekommendera vitamin- och/eller mineraltillskott för att kompensera för brister i kosten. Ytterligare kosttillskott som innehåller fiskolja eller eikosapentaensyra, EPA, kan hjälpa till att korrigera underliggande förändringar i ämnesomsättningen. Patienterna kan förskrivas en matningssond eller intravenös matning för ytterligare näringsstöd. Dietisterna omprövar regelbundet patienternas svar på andra interventioner och kommunicerar med vårdteamet om denna typ av näringsstöd behövs. De tillhandahåller också utbildning och övervakning för att hjälpa patienterna att hantera dessa matningar.
Lär dig mer om näringsstöd