Prenumerera idag på tidningen Diabetes Self-Management och få recept, råd och mycket mer direkt till dig!
Chansen är stor att du någon gång i ditt liv har tagit en antibiotikakur. Kanske tog du penicillin som barn mot halsfluss. Eller kanske har du fått azitromycin (märkesnamn Zithromax, Z-Pak och andra) för en bihåleinflammation eller en infektion i de övre luftvägarna. Utan tvekan är antibiotika livräddare – i de flesta fall.
Du kanske har undrat hur antibiotika påverkar din diabeteskontroll, om alls. Och även om du aldrig har tänkt på det finns det några tips att tänka på när du använder antibiotika.
Antibiotika 101
Antibiotika är läkemedel som bekämpar infektioner orsakade av bakterier. De dödar bakterier eller hindrar dem från att föröka sig. Antibiotika är kraftfulla läkemedel som när de används på rätt sätt kan rädda liv. (Tyvärr används antibiotika ofta felaktigt, och det skapar en rad allvarliga problem som jag kommer att ta upp om en stund.)
Annons
Alexander Fleming upptäckte penicillinet 1928 (en bra trivialitet att komma ihåg), och nu finns det flera antibiotika som är besläktade med penicillinet, bland annat ampicillin, amoxicillin och bensylpencillin. Dessa läkemedel används för att behandla en mängd olika infektioner, till exempel bröstinfektioner, urinvägsinfektioner och hudinfektioner. Det finns också mer ”moderna” antibiotika tillgängliga, till exempel:
– Cefalosporiner: används för att behandla urinvägsinfektioner, öron- och hudinfektioner, luftvägsinfektioner, bakteriell hjärnhinneinflammation och sepsis. Dessa inkluderar cephalexin (Keflex).
– Makrolider: används för att behandla lung- och bröstinfektioner och används även vid penicillinallergi eller penicillinresistens. Dessa inkluderar erytromycin (E-Mycin), klaritromycin (Biaxin) och azitromycin (Zitromax, Z-pak och andra).
– Tetracykliner: används ofta för att behandla akne och rosacea. Dessa inkluderar tetracyklin (Sumycin, Panmycin) och doxycyklin (Vibramycin).
– Fluorokinoloner: bredspektrumantibiotika som används vid luftvägsinfektioner och urinvägsinfektioner. Dessa inkluderar ciprofloxacin (Cipro), levofloxacin (Levaquin) och ofloxacin (Floxin).
– Sulfonamider: används för att behandla urinvägsinfektioner, bronkit, ögon- och öroninfektioner, lunginflammation och bakteriell meningit. Dessa inkluderar co-trimoxazol (Bactrim) och trimetoprim (Proloprim, Trimpex).
Annons
– Aminoglykosider: används för att behandla allvarliga och svårbehandlade infektioner, till exempel sepsis. De ges ofta intravenöst, men de finns också tillgängliga oralt eller i droppform. Dessa inkluderar gentamicin (Garamycin) och tobramycin (Tobrex).
Antibiotikaresistens
Det råder ingen tvekan om att antibiotika är ovärderliga. Men tack vare att antibiotika överanvänds och används felaktigt står vi nu inför ett allvarligt och skrämmande problem som kallas antibiotikaresistens. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) uppskattar att ”minst 2 miljoner människor smittas av bakterier som är resistenta mot antibiotika och minst 23 000 människor dör varje år till följd av dessa infektioner.”
Vad är antibiotikaresistens egentligen? I ett nötskal innebär det att mikrober, till exempel bakterier, bokstavligen ”motstår” effekten av läkemedel. Antibiotikan dödar dem inte eller bromsar deras tillväxt. Alla typer av mikrober, inklusive bakterier, virus, svampar och parasiter, har förmågan att bli resistenta mot läkemedel. Resistenta bakterier kallas ”superbakterier”. Eftersom antibiotika tyvärr hör till de vanligaste läkemedlen som skrivs ut och eftersom de i upp till 50 procent av fallen skrivs ut på ett olämpligt sätt (t.ex. behandling av en virusinfektion med ett antibiotikum) eller inte tas i rätt dos eller under rätt tid, har antibiotikaresistens blivit ett stort problem. Till råga på allt kan resistenta bakteriestammar spridas från person till person eller från icke-mänskliga källor (t.ex. djur) i miljön. Om du vill veta mer om antibiotikaresistens och vad du kan göra kan du besöka CDC:s webbplats.
Antibiotika och diabetes
Personer som har diabetes kan ta antibiotika. Detta är viktigt att veta, eftersom diabetes ökar risken för ett antal typer av infektioner, bland annat urinvägsinfektioner, hudinfektioner och infektioner i händer och fötter. Om du får en infektion är det lika viktigt att förstå a) vilken typ av infektion du har, b) hur den ska behandlas och c) vilken typ av behandling som är bäst. En uppriktig dialog med din vårdgivare är på sin plats.
Annons
En klass av antibiotika, fluorokinoloner, kan vara mer benägna att orsaka allvarliga svängningar i ditt blodsocker. Så om du till exempel har en urinvägsinfektion och din läkare skriver ut ciprofloxacin (Cipro) riskerar du att få högt och/eller lågt blodsocker. Gatifloxacin (Tequin), i synnerhet, har kopplats till allvarlig hypoglykemi (lågt blodsocker) och hyperglykemi (högt blodsocker); som ett resultat av detta utfärdade Food and Drug Administration (FDA) 2006 en varning mot att använda detta antibiotikum till personer som har diabetes, och läkemedlet har sedan dess tagits bort från den amerikanska marknaden.USA:s marknad.
I en studie som publicerades i JAMA: Internal Medicine 2014 undersöktes äldre vuxna med diabetes som tog en klass av diabetespiller som kallas sulfonureider (t.ex, glipizid, glyburid). Författarna tittade på patienter som fick vissa typer av antibiotika (ciprofloxacin, klaritromycin, levofloxacin, metronidazol eller sulfametoxazol-trimethoprim). Dessa läkemedel var kopplade till högre andel hypoglykemi (lågt blodsocker), och av dessa hypoglykemiska händelser var nästan 40 procent förknippade med sjukhusvistelse och 60 procent med besök på akutmottagningen.
Om du löper risk att utveckla typ 2-diabetes kan du vara intresserad av en studie som publicerades i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism år 2015. Forskarna tittade på information från 170 000 danska medborgare som hade typ 2-diabetes och jämförde deras antibiotikaanvändning med medborgare som inte hade diabetes (kontrollgruppen). De i kontrollgruppen som fyllde två till fyra recept på antibiotika hade 23 procent högre risk för diabetes; de som fyllde fem eller fler recept hade 53 procent högre risk. Nu betyder den här studien inte att antibiotikaintag orsakade diabetes, men författarna menar att antibiotika kan störa mikrobiomet i tarmen, vilket i sin tur kan förändra insulinkänsligheten och glukostoleransen och därmed öka sannolikheten för typ 2-diabetes.
Annons
Bottom line
Bör du ta antibiotika om du har diabetes? Det beror på! Följande åtta tips kan vara till hjälp:
Syfte är att förebygga.
Avvikande av infektion är din första åtgärd. Att tvätta händerna ofta, göra ditt bästa för att hålla blodsockret inom målintervallet, äta bra, hantera mat på ett säkert sätt, vara aktiv och få tillräckligt med vila är viktiga åtgärder för att hålla dig frisk.
Känn till din infektion.
Om du är sjuk ska du inte vara för snabb med att be din läkare om ett antibiotikum. Många infektioner orsakas av ett virus och antibiotika fungerar inte. Faktum är att de kan göra mer skada än nytta, eftersom de kan öka risken för antibiotikaresistens. Virusinfektioner som inte reagerar på antibiotika är bland annat förkylning, influensa, bronkit, maginfluensa och vissa öron- och bihåleinflammationer.
Tag enligt anvisningarna.
Om du behöver ett antibiotikum, ta det enligt ordinationen. Det innebär att du ska ta hela dosen under hela tiden, även om du känner dig bättre eller om dina symtom har försvunnit. Ta inte heller någon överbliven antibiotika för en infektion som du kan få senare, och ta aldrig antibiotika som har ordinerats till någon annan.
Annons
Var kräsen.
Fråga din läkare om vilken typ av antibiotika som är bäst för just din infektion, och glöm inte att fråga hur antibiotikan kan påverka ditt blodsocker, liksom eventuella diabetesläkemedel (egentligen alla läkemedel) som du tar.
Kontrollera ditt blodsocker ofta.
Sjuka tenderar att höja blodsockret, och antibiotika kan göra detsamma. De kan också orsaka lågt blodsocker. För att vara säker bör du kontrollera ditt blodsocker minst fyra gånger om dagen, eller så ofta som din läkare eller diabetespedagog rekommenderar. Följ dessutom din sjukdagsplan för insulinjusteringar (om tillämpligt), matval och när du ska söka vård.
Var medveten om biverkningar.
Alla läkemedel kan ge biverkningar. De vanligaste biverkningarna av antibiotika är illamående, kräkningar, kramper, diarré, feber och ljuskänslighet. Du kan också ha en allergi mot ett antibiotikum. Vissa allergiska reaktioner kan vara mycket allvarliga och till och med livshotande: andningssvårigheter, nässelutslag, Stevens-Johnsons syndrom (ett tillstånd som drabbar hud och slemhinnor), oregelbunden hjärtrytm, senbristning, kramper och hosta upp blod eller blödning från ändtarmen. Sök läkare omedelbart om något av detta inträffar.
Få din probiotikafix.
Antibiotika dödar de dåliga bakterierna i ditt system. Tyvärr kan de göra ett nummer av de goda bakterierna som du har i din tarm, och du kan drabbas av konsekvenserna (buksmärtor, diarré, jästinfektioner hos kvinnor). Vissa experter tror att probiotika, eller goda bakterier, kan motverka dessa effekter. Det finns ett antal olika typer av probiotika på marknaden, och du bör alltid kontrollera med din läkare eller dietist innan du tar dem. Du KAN dock fokusera på att äta livsmedel som är rika på probiotika. Dessa inkluderar yoghurt (med levande kulturer), kefir, surkål, kimchi, miso och tempeh.
Ställ frågor.
Om du har funderingar eller frågor om ett antibiotikum som är utskrivet till dig, låt din läkare eller apotekare veta. Läs mer om antibiotika här.
Vill du veta mer om diabetes och antibiotika? Läs ”Antibiotika kopplat till låga värden hos personer som tar vissa diabetesläkemedel”, ”Nervskador och flourokinolonantibiotika”, ”Vissa antibiotika kopplade till svängningar i blodsockret”. Läs mer om probiotika i ”Probiotika och prebiotika”: Delar av en hälsosam kost”
.