Vetenskap är kraftfullt!
Jag har just återvänt från en utlandsresa där Jamie och jag uppgraderades till business class. Sätena blev till en platt säng. Det var underbart. Det minskar verkligen jetlag. När jag höll på att somna om tänkte jag på John Wesley som korsade Atlanten i ett fartygs lastrum. Det tog honom ett par månader enkel resa och förhållandena var fruktansvärda. Mitt flyg från London till Denver tog nio timmar, och jag hade lyx som han inte hade kunnat föreställa sig.
Alt detta är möjligt tack vare kunskap. Människan har inte skapat något nytt; hon har bara upptäckt de lagar som Herren fastställde från början. ”Fågelhjärnor” har varit flygande från början. Samma sak gäller för kommunikation, elektricitet, datorer och en mängd andra moderna genombrott. Människan upptäcker bara de lagar som Gud har skapat.
Om än mänskligheten har gjort enorma upptäckter som totalt har förändrat vårt sätt att leva, verkar det som om vi vet mindre om oss själva än tidigare generationer. Även om våra förfäder inte hade alla moderna bekvämligheter hade de ett lugn och en styrka som undgår de flesta idag. Samtidigt som vår kunskap om vår naturliga värld har ökat har vår kunskap om andliga ting minskat. I sin arrogans tror människan blint att alla livets problem kan lösas av henne själv. Men det kan inte finnas någon fred utanför om det inte finns fred inombords.
Det finns ett helt universum som människan i all sin visdom är okunnig om. Det är andens värld. Och jag talar inte bara om den andliga världen utanför oss utan också om det andliga väsendet inom varje människa. Vi är inte evolverade djur; vi skapades till Guds avbild och likhet (1 Mos 1:26). Vi är andliga varelser. Det ultimata sättet att kontrollera dåligt beteende är inte genom fler lagar, metalldetektorer eller social ingenjörskonst; det är att förändra människors hjärtan, en i taget. Endast Jesus kan göra det.
Men tyvärr har till och med många kristna förlorat denna andliga synvinkel. Väldigt få kristna vet vilka de är i anden. I själva verket har de fått lära sig av religionen att de är syndare av naturen – precis tvärtom mot vad Bibeln lär.
Det är sant att vi alla föddes som syndare (Ps. 51:5) och hade djävulens natur verksam i oss (Ef. 2:2-3). Men när vi kom till Kristus och tog emot frälsningen blev vi en ny människa i anden.
Om någon är i Kristus är han en ny skapelse: det gamla är förbi; se, allting har blivit nytt.
2 Korintierbrevet 5:17
Detta talar inte om din kropp. Om du var en människa innan du tog emot Kristus var du fortfarande en människa efteråt. Din kropp förändrades inte. Och din själ, som är vad Bibeln kallar den mentala-emotionella delen av dig, förändrades inte heller automatiskt. Den är föremål för förändring, men du måste förnya ditt sinne för att uppleva förändring i ditt sinne och dina känslor.
Men i anden blev du en helt ny art av varelse. Din ande är helt ny. Det finns inte en gammal syndsnatur kvar i dig.
Jag vet att detta kommer som en fullständig chock för många av er som har indoktrinerats i teologin om den gamla naturen mot den nya naturen. De flesta kristna har fått lära sig att tro att de efter frälsningen fortfarande är samma i grund och botten, och de lever resten av sina liv med att försöka tygla denna gamla natur. De tror att de har två naturer. Det är schizofrent, och det ger kristna som inte alls är lika Kristus.
Paulus behandlade den här frågan i Romarbrevet 6. Han hade i de föregående kapitlen så kraftfullt bevisat att Gud behandlar oss av nåd genom tro att den logiska frågan var: ”Skall vi fortsätta i synd, för att nåden skall bli riklig?”. (Rom 6:1). Naturligtvis är detta inte vad Paulus sade, och han gav i detta kapitel två skäl till att de kristna ska leva heligt.
Det första skälet som Paulus gav säger helt enkelt,
Hur ska vi, som är döda för synden, kunna leva i den längre?
Rom 6:2
Vilket radikalt påstående! Detta tros inte av majoriteten av dagens kristna. De tror att de lever för synden och att det är med stor ansträngning, frustration och misslyckande som de kämpar mot denna syndsnatur resten av livet. Det är inte vad Paulus trodde.
Paulus sade att när vi väl är döpta till Kristus (Rom 6:3) upplever vi en död för vår gamla syndsnatur. Den är död. Den är borta. Den existerar inte längre.
Jag kan bara höra folk säga: ”Vad! Är du galen? Jag kämpar fortfarande med många synder. Jag är inte död för synden.”
Jag medger att kristna fortfarande syndar. Paulus nämnde detta i just detta kapitel och behandlade det mer ingående i Romarbrevet 7. Men vår natur har förändrats. Det enda skälet till att vi fortfarande syndar är att vi inte känner till dessa sanningar (Johannes 8:32).
Vårt sinne liknar datorer i den meningen att de kan programmeras. Och när de väl är programmerade kommer de att fortsätta att fungera som programmerade tills vi programmerar om dem. Vi föddes alla i synd, och vår gamla syndsnatur programmerade våra sinnen hur vi skulle vara själviska, bittra, arga, hur vi skulle lusta osv. När vi föds på nytt (Johannes 3:3) blir vi helt nya i våra andar. Denna gamla natur har förändrats fullständigt (2 Kor 5:17). Den är inte i färd med att bli ny; den är redan lika ren och fullkomlig som Jesus (1 Joh 4:17, 1 Kor 6:17 och Ef 4:24).
Paulus kallade detta för uppståndelseliv. I Romarbrevet 6:5 sade han,
Ty om vi nu har planterats tillsammans i likhet med hans död, skall vi också vara i likhet med hans uppståndelse.
Men redan i nästa vers sade han att vi måste veta något för att kunna uppleva detta. Det första han nämnde var att ”vår gamla människa är korsfäst med ” (Rom 6:6, parentes min). Detta är inte något som ännu inte har hänt eller som måste hända om och om igen; det är ett faktum. I våra nya, pånyttfödda andar är vi döda för synden.
Då sade Paulus:
För att syndens kropp skulle förstöras, så att vi hädanefter inte skulle tjäna synden.
Rom 6:6
Vår syndsnatur är död och borta, men den lämnade kvar en kropp. Den kroppen är det köttsliga sinnet. Det kommer fortfarande att fungera som programmerat tills vi programmerar om det. Det är vad Bibeln kallar förnyelse av sinnet. Våra liv förvandlas genom att vårt sinne förnyas (Rom 12:2).
Därför är seger i det kristna livet så enkelt som att förnya vårt sinne till vilka vi är och vad vi redan har fått i Kristus. Det är inte en kamp mellan två naturer inom oss; vi är det sätt vi tänker på (Ordspråksboken 23:7). Om vi ser oss själva som gamla syndare, frälsta av nåd, kommer vi att fortsätta att kämpa med synden. Men när vi ser den totala förändring som skett i vår natur, kommer vi att manifestera den förändringen i våra handlingar.
När vi ser oss själva som delvis djävulska, agerar vi så. Men när vi ser vilka vi är i Kristus – det vill säga i våra återfödda andar – blir vi som han (2 Kor 3:18 och 1 Joh 3:2). Det sätt vi ser oss själva blir en självuppfyllande profetia.
Detta är den dominerande uppenbarelse som Herren har använt för att förändra mitt liv. Jag hade ett livsavgörande möte med Herren den 23 mars 1968. Herren använde det för att få min uppmärksamhet och visa mig att det fanns så mycket mer. Men det är den uppenbarelse jag fick från Ordet om vem jag har blivit i min ande som har gjort det största intrycket och den varaktiga förändringen i mitt liv. Det har totalt förändrat min identitet.
Jag kallar denna uppenbarelse för Ande, Själ & Kropp. Det är ingen catchy fras, men det är beskrivande för det sätt på vilket Herren uppenbarade dessa sanningar för mig. Jag har kommit till insikt om att jag är en andevarelse som har en själ och lever i en kropp. Men det verkliga jaget är min andliga person. Och det är i anden som jag har blivit totalt förändrad och gjorts precis som Jesus.
Då Gud är en ande och han behandlar mig utifrån vem jag är i anden (Johannes 4:24), har detta förändrat allt. Jag dyrkar nu Gud utifrån vem jag är i anden och inte utifrån vem jag är i köttet, det vill säga hur jag agerar eller känner. Jag förstår nu hur vår heliga Gud verkligen kan älska mig, eftersom jag i min återfödda ande är helt rättfärdig och helig (Ef 4:24). Min ande är hans verk (Ef 2:10).
Jag har upptäckt att jag är förlöst från lagen eftersom lagen inte var gjord för en rättfärdig människa (1 Tim 1:9). Lagen gavs för att visa oss vårt behov av frälsning, men den kunde inte frälsa oss (Rom 3:19-21). Men det som lagen inte kunde göra gjorde Jesus (Rom 8:3-4), och jag är nu Guds rättfärdighet i Kristus (2 Kor 5:21).
Detta ger mig rätt till allt som Gud är och har. Jag har hans auktoritet att använda, och i den mån jag har gjort detta har jag upplevt mirakulösa resultat. Jag är så entusiastisk över detta att jag försöker låta hela världen få veta dessa sanningar.