Det tillstånd som UT Southwestern-kardiologer har döpt till ”bendopnea” (uttalas ”bend-op-nee-ah”) är ett lätt upptäckbart symptom som kan hjälpa läkare att diagnostisera överdriven vätskeretention hos patienter med hjärtsvikt, enligt de resultat som publicerades i en färsk utgåva av Journal of the American College of Cardiology: Heart Failure.
”En del patienter trodde att de var andfådda för att de var ur form eller överviktiga, men vi undrade om det fanns något mer bakom det. Så vi utvecklade den här studien för att ytterligare undersöka det här symptomet”, säger dr Jennifer Thibodeau, biträdande professor i internmedicin vid avdelningen för kardiologi.
Dr Thibodeau varnar för att bendopnea inte är en riskfaktor för hjärtsvikt, utan snarare ett symtom på att hjärtsviktspatienterna blir sjukare och kan behöva få sina mediciner eller behandlingar justerade.
Bendopnea är ett sätt för både läkare och patienter att känna igen att något kanske inte stämmer med den aktuella behandlingen av hjärtsvikt. Patienter bör tala med sin kardiolog eller vårdgivare om de upplever bendopnea, konstaterar dr Thibodeau.
Omkring 10 procent av de 5,7 miljoner amerikaner som lever med hjärtsvikt har avancerad hjärtsvikt, enligt American Heart Association. Tillståndet anses vara avancerat när konventionella hjärterapier och strategier för symtombehandling inte längre fungerar.
UT Southwestern-läkare rekryterade 102 patienter som remitterades till hjärtkateterlaboratoriet för kateterisering av högerhjärtat och fann att nästan en tredjedel av försökspersonerna hade bendopnea.
När patienterna låg platt mätte klinikerna både trycket i hjärtat och hjärtminutvolymen – hur väl hjärtat pumpar ut blod till resten av kroppen – hos alla 102 patienter. Sedan upprepade de dessa mätningar hos 65 patienter efter att de suttit i en stol i två minuter och sedan böjt sig framåt i en minut.
”Vi upptäckte att patienter med bendopnea hade för mycket vätska i kroppen, vilket orsakade förhöjda tryck, och när de böjde sig framåt ökade dessa tryck ännu mer”, säger Dr. Thibodeau, förstaförfattare till studien.