Follikelutveckling
Folliklarna, som är ihåliga bollar av celler, innehåller omogna ägg och finns i äggstockarna vid födseln; det finns vanligtvis 150 000 till 500 000 folliklar vid den tidpunkten. I början av en kvinnas reproduktiva liv har antalet omogna folliklar sjunkit till cirka 34 000, och detta antal fortsätter att sjunka därefter. När en kvinna åldras minskar folliklarna gradvis i antal tills de få kvarvarande folliklarna degenererar i samband med klimakteriet och upphörandet av den reproduktiva funktionen. Under de aktiva barnafödande åren, normalt mellan 13 och 50 års ålder, mognar endast 300-400 av folliklarna. I början av varje menstruationscykel, den så kallade tidiga follikelfasen, förstoras flera folliklar och vandrar från cortex mot äggstockens yttre yta. Cellerna som kantar follikeln förökar sig och bildar ett skikt som kallas zona granulosa, och ett hålrum bildas inom denna zon. De stromala och interstitiella cellerna som omger follikeln ordnar sig koncentriskt för att bilda en theka (ett omslutande hölje) runt zona granulosa. En eller ibland flera av folliklarna väljs ut för vidare tillväxt och mognad. De mogna folliklarna, som kallas Graafianfolliklar, kan nå 30 mm i diameter innan de spricker.
De interstitiella cellerna, särskilt de i theca, producerar huvudsakligen de hormoner som kallas androgener. I granulosacellerna omvandlas dessa androgener till östrogener (östradiol och östron), de viktigaste äggstockshormonerna. Vätskan i det hålrum där oocyten badar innehåller höga koncentrationer av östrogener och andra steroidhormoner (progesteron och androgener) samt enzymer och bioaktiva proteiner. Denna fas av menstruationscykeln, under vilken follikelutvecklingen sker, varar ungefär två veckor.
I slutet av den follikulära fasen av menstruationscykeln spricker en eller ibland två (eller till och med fler) mogna folliklar på ytan av äggstocken och släpper ut ägget. Ägget går sedan in i en äggledare för att transporteras till livmodern. Efter att follikeln har brutits fyller granulosa- och theca-cellerna follikelns lumen och bildar corpus luteum. Corpus luteum producerar stora mängder progesteron i ungefär två veckor. Om ägget i slutet av denna tid inte har befruktats, utvecklas (blir mindre) corpus luteum och blir en vitaktig ärrmassa, en så kallad corpus albicans. När corpus luteum försvinner sjunker progesteronnivåerna och livmoderslemhinnan avges genom menstruationsprocessen, varvid det obefruktade ägget passerar ut ur kroppen. Om befruktning sker fortsätter dock corpus luteum att producera stora mängder progesteron i flera månader och stannar kvar i äggstocken till slutet av graviditeten. Progesteronet hjälper det befruktade ägget att fästa sig i livmodern och utvecklas till ett embryo. Processerna för follikelutveckling, ägglossning samt bildandet och funktionen av corpus luteum styrs av gonadotropiner som kallas follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH), vilka båda utsöndras från hypofysen.